Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRANSPORT ANLÄGGNINGAR
Fig. 8/1. Sektioner genom skopelevator
med plåthölje. Plåtsektionen bultas ihop
i L=järnflänsar (överst). Vid höga eleva*
förer anbringas styrbräder (s).
remelevatorer. De utföras av pressad eller
bockad och svetsad 1,5—4 mm plåt eller
av aducergods i storlekar upp till 20—30
dm3. I kataloger och på ritningar angiven
rymd avser total rymd, struket mått. Till»
fälligtvis kan en skopa taga en något stör»
re volym, om fyllningen sker idealiskt och
hastigheten är låg. Normalt räknar man
dock med att skopan ej fylles helt utan ut»
går från en fyllningsgrad om 50—85 %.
Skoporna kunna röra sig i vertikal rikt»
ning eller i lutande bana. Vertikala skop»
elevatorer äro ur estetisk synpunkt att fö»
redraga, och de låta sig vanligen lätt för»
ankra vid en vägg eller i golvplan, som
de passera, varigenom konstruktionen blir
stagad. De lutande elevatorerna erbjuda å
andra sidan vissa fördelar vid på» och av»
lastningen, men den lastade parten måste
alltid uppbäras och stundom även den
nedgående parten med de tomma sko»
porna. Anordningen blir därför ofta tung
och skrymmande.
I allmänhet förses elevatorn med ett
hölje av 2—4 mm plåt eller ibland av trä.
Höljet utgör ofta bärande konstruktion för
hela den maskinella anordningen och ut»
föres i standardiserade längder om 3—3,6
m, alltefter tillgängliga plåtlängder. Dessa
»sektioner» äro var för sig avstyvade och
kunna bultas tillsammans, så att erforder»
lig höjd erhålles. Understa sektionen, i
vilken fotskivan skall lagras och påfyll»
ning anordnas, utföres ibland av gjut»
järn. Maximala uppfordringshöjden H för
en skopelevator begränsas huvudsakli»
gen av påkänningarna i det dragande or»
ganet. Vid transport av lätt gods kan man
göra H = 30—35 m; vid tyngre gods åter
uppstå svårigheter redan vid H = 20.
Fig. 8/1 visar tvärsektion av en ver»
tikal skopelevator med plåthölje. Elevator»
höljets inre måste vara åtkomligt för in»
spektion samt för reparationer och ut»
byte av skopor. Stora borttagbara luckor
anordnas därför på lämpliga ställen. Av
vikt är att även bottensektionen blir till»
gänglig invändigt. Vid stora remelevatorer
anordnar man ofta ett plåthölje för var»
derå upp» och nedgående part, varvid man
vinner bl. a. den fördelen, att remmen
med skoporna styres i sin rörelse och
löper lugnt utan svängningar.
I de fall då man vid lutande elevatorer
låter nedgående returpart hänga fritt, kan
nedhängningen och kurvan bestämmas en»
ligt metod, som angivits i kap. 3, Rem»
transportörer. Driften anordnas vanligen
vid toppskivan, enär man då får mindre
böjande moment på axlarna och större
friktion. Fotskivan anordnas då som
spännskiva. En motsatt anordning vore
visserligen att föredraga med hänsyn till
pålastningen och skopornas fyllning
men utföres mera sällan. Vid större eleva»
torer måste säkerhetsanordningar finnas,
344
INGEN JÖRSH AND BOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
