Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skopverk
1 m/s. v = 3 m/s vid spannmålselevatorer
och mycket gynnsamma förhållanden samt
pulverformigt gods, annars lägre hastig*
heter, se föregående.
Effektbehovet bestämmes i första hand av
lyftarbetet P=QH/270hk.
Enklast beräknas motorns effektbehov ge*
nom att man antager en verkningsgrad y,
som för vertikala elevatorer med normalt
utförande kan sättas = 0,6—0,8. Det senare
värdet kan förutsättas, om drivaxeln lag*
ras i kul* eller rullager och grävningsar*
betet vid fyllningen är obetydligt. Man
har alltså
P hk
motor v . 270
Vid lutande elevatorer tillkommer frik*
tionsmotstånden vid de uppburna parterna.
Någon större roll spela ej dessa motstånd
förrän lutningsvinkeln understiger 75°, då
normaltrycket mot skenor eller bärrullar
ej längre kan anses så obetydligt, att det
kan försummas. Vid ren glidning kan mot*
ståndskoefficienten antagas 0,2—0,3, vid
bär.rullar åter 0,i—0,i5. Motorn utgöres
lämpligen av en kuggväxelmotor.
Remmen. Rembredden B avpassas efter
skopans längd b och är således närmast
en kapacitetsfråga. Vanligen göres B = b +
+ 20 å 30 mm. Man beräknar sedan totala
tyngden av den lastade parten = Gt kgf
och av tomparten G2 kgf. På vardera par*
ten fördelas spännskivans tyngd Gs kgf
lika. I den dragande parten tillkommer
kraften Fx kgf för grävning och F2 kgf för
att draga fotskivan runt. Man får då kraf*
ten i pålöpande (uppgående) part 5j = Gx +
Q
_S. + F1+F2 samt i avlöpande (nedgå*
2
Q
ende) S2=G2+_JL. Man vet dessutom, att
2
och F=Sl~S2> 0m 5l >
S2 • e<UCi, där ^ för vanlig gjutjärnsskiva = 0,25
och vid gummibeklädd skiva = 0,35 samt a = n
radianer, kan ej drivskivan uppfordra godset,
utan lastparten glider ner. Om däremot <
<S.2-e>ua är drift möjlig. I vissa fall måste
remmen därför spännas ytterligare med
spännskivan, så att detta villkor blir upp*
fyllt. Har man beräknat Sj, dimensioneras
remmen med avseende på antal vävinlägg
enligt de grunder, som angivits för rem*
transportörer. Remtrummornas diametrar
måste även ha vissa minimidimensioner
beroende på antalet vävinlägg, vilket lika*
ledes har angivits i det föregående. Axel*
belastningen blir = + S2 + drivtrummans
tyngd.
Ovanstående gäller en vertikal remele*
vätor med vanligt utförande, dvs. driv*
skivan i toppen och spännskiva i foten.
Beräkningarna bli något avvikande för
lutande elevatorer och omvänd anordning
av remtrummorna.
Kedjan. Kraften Fx i pålöpande part = G1
och i avlöpande part F2 = G2. Periferi*
kraften F = F1—F2-G1—G2 = G = nyttiga
lasten på uppgående part, om motstånden
försummas. Beräkningarna äro således av*
sevärt enklare.
Åkbara skopelevatorer
För lastning av krossat kol, sand och
grus från en hög eller ett upplag till vag*
nar, lastbilar eller transportörer användas
ofta åkbara skopelevatorer. De arbeta i re*
gel mer eller mindre självmatande från
högen, men vid de enklare och billigare
typerna erfordras ett visst skyfflingsarbe*
te. Driften erhålles från elektrisk motor
eller bensinmotor. Mindre aggregat mon*
teras på gummihjul eller på vanliga bred*
flänsiga plåthjul och sakna eget åkmaski*
neri; större aggregat åter anordnas på
traktorhjul eller krypkedjor och utrustas
med åkmaskineri och effektiva påmatnings*
anordningar vid fotändan, som eliminera
allt skyfflingsarbete och avsevärt ökar
MASKINTEKNIK
349
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
