Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Krets- och vagntransportörer
Fig. 12/2. Kretstransportörvagn för olika
kedjetyper.
Fig. 12/4. Drivande av kretstransportör.
Fig. 12/3. Kretstransportörvagn för spe
cialkedja.
Fig. 12/5. Indirekt drift av kretstranspor*
tör.
utan olägenhet använda stålbultad*, kom*
binations* eller Ewarts kedja. De båda
förstnämnda kunna även användas för
kurvor i vertikalplanet, varvid de gå raka
mellan vagnsfästena, där de kunna vrida
sig kring horisontella fästbultar. Vagns*
detaljer för de båda senare typerna visas
i fig. 12/2. I USA användas ganska all*
mänt specialkedjor enligt fig. 12/3, vilka
medgiva kurvor även i vertikalplanet in*
till en viss minsta kurvradie, som bestäm*
mes av avståndet mellan vagnarna.
Driften sker vid korta transportörer, där
kedjans totala längd L understiger 200 m,
vanligen på enklaste sätt medelst kedje*
hjul med vertikal axel enligt fig. 12/4,
varvid kedjan omböjes i 180°. Hjulets dia*
meter brukar vara ca 1 m. Vagnarna löpa
runt i en bockad balk, som figuren vi*
sar. Långa transportörer arbeta bäst med
indirekt drift från en hjälpkedja (»kryp*
kedjedrift») enl. fig. 12/5. Hjälpkedjan är
av samma slag som den drivna men för*
sedd med tänder på varannan länk, som
gripa in i den senares länkar. På detta sätt
har man kunnat anordna tillfredsställan*
de drift för transportörer med en total
kedjelängd av över 1000 m.
Kedjans hastighet v varierar avsevärt
alltefter omständigheterna. I vissa fall kan
v uppgå till 0,2 à 0,3 m/s, men vanligare
äro hastigheter om 0,o2 och 0,03 m/s i sam*
band med den flytande tillverkningen. Då
kedjehjulen i regel äro stora, bliva driv*
hjulens varvantal ofta exceptionellt låga
och kunna uppgå till bråkdelen av 1 varv/
min. Utväxlingsanordningar från drivmo*
torn äro således nödvändiga, och härför
lämpa sig bäst snäckväxlar, som även ha
fördelen att arbeta tyst. Helst göres
hastigheten varierbar, så att den kan av*
passas efter arbetstempot och personalens
storlek. Då effektbehovet i regel är litet,
kan hastighetsvariationen mycket väl ske
steglöst i mekaniskt arbetande anordningar.
Kommutatormotorer äro annars lämpliga.
MASKINTEKNIK
367
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
