- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 2. Maskinteknik /
370

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TRANSPORT ANLÄGGNINGAR

och flis, krossad stenkol och kolpulver,
socker, cement, aska och möjligen sand.
Godset bör ha en viss styckestorlek, om
också obetydlig. Material i mycket finför*
delat tillstånd kan däremot bereda vissa
svårigheter. Vissa material få ej ha en fuk*
tighetshalt över viss gräns, ty då packa de
lätt ihop sig. För kol brukar angivas 6—8
°/o. För kokflis kan självfallet betydligt
högre fuktighet tillåtas.

För lufthastigheten v i rörledningen samt
blandningsförhållandet k i kg gods per kg
luft kunna följande värden angivas för:
hö o. halm v —2—5 m/s, k = 0,3—0,6 kg/kg
spannmål, spån och flis v=15—25, k =
= 3-5

cement v = 20—30, k-4—7

Kapaciteten kan ökas genom att hastighe*
terna göras ännu större, men detta är i
allmänhet icke lämpligt med hänsyn till
det oerhört snabbt växande effektbehovet
och risken för sönderslagning av godset.
Rörledningarna variera mellan 100 och
800 mm inv. diameter alltefter kapaciteten.
Man har möjlighet att välja klena rör och
därmed erhålla lägre anläggningskostnad,
men driftkostnaderna bli då höga. Kapa*
citeter upp till 200 ton/h kunna uppnås,
ehuru vanliga värden äro 10—50 ton/h.

Transportlängden L kan göras betydande.
I Sverige finnas anläggningar för kokflis*

transport med Z=180 m, och utomlands
finnas pneumatiska transportörer med 1 =
= 300 m och mera. Stigande transport upp
till 30 à 40 m kan anordnas. Dylik träns*
port kräver en betydligt mindre del av
totala effektbehovet än vid mekaniskt ar*
betande transportörer.

Effektbehovet är relativt stort och många
gånger större än vid skopelevatorer och
remtransportörer för samma ändamål.
Detta beror i första hand på den stora
friktion, som vid de förekommande luft*
hastigheterna uppstår mellan luft och med*
följande gods å ena sidan och rörväggar*
na å andra sidan. Firmorna nedlägga allt*
jämt stort arbete på att nedbringa effekt*
behovet. Några fullt tillförlitliga värden
finnas icke. För L = 50—100 m horisontal*
transport i rörledning utan större antal
kurvor kan effektbehovet uppskattas till
2 à 3 hk per ton/h gods eller ca 10 ggr
mera än vid vanliga transportörer.

Den erforderliga tryckskillnaden uppgår
till 0,05—0,5 at. De större värdena kunna
ej erhållas medelst vanliga fläktar, utan
man måste tillgripa kolvluftpumpar eller
roterande kompressorer, resp. vakuumsu*
gare. Rörkrökar utgöra stora motstånd,
och risk föreligger att godset kan fastna
och orsaka driftstopp. Enligt amerikansk
praxis bör radien vara > 4 X rörets inv.
diameter.

A = sugmunstycke
K = sugkammare med rote*

rande sluss (fig. 13/3)
F = filter
P = fläkt

Fig. 13/1. Sugluftstransport.

370

INGEN JÖRS HANDBOKEN

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:04:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/2/0370.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free