- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 2. Maskinteknik /
378

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TRANSPORT ANLÄGGNINGAR

mes av maskinens effekt, av hjultrycket
på de drivna hjulen = adhesiorisvikteri och
av friktionen mellan hjul och skena. Vid
dessa mindre lok är adhesionsvikten så
gott som alltid = lokets vikt. Friktionen
beror i hög grad på väderleksförhållan?
dena, och koefficienten kan i ogynnsamma
fall gå ned till 0,i men i gynnsamma fall
kunna värden om 0,3—0,35 uppnås. Van?
ligen antages »adhesionskoefficienten» =
= 0,18, utom vid elektriska lok, där man
brukar räkna med 0,2o—0,22.

Åkmotståndet Rspec på horisontalbana kan
enligt föreg, antagas = 7—15 kgf per ton
totalvikt alltefter banans kvalitet. Mot?
ståndet i kurvor är anmärkningsvärt och
kan uppgå till dubbla värdet. För ovan
angivna spårvidder böra därför kurv?
radierna ej understiga 10, 20 resp. 30 m.
Stigningar upp till 1:30 eller 33 %o före?
komma. Den tillkopplade lasten utgör
dock då endast 10 à 15 °/o av den maxi?
mala. Är banan lagd i stigning eller lut?
ning nedåt s °/oo, kan man sätta

R=Q-(RsPec±s)>

där Q = massan av lok, vagnar och last
i ton.

Körhastigheten = 4—15 km/h. Bränsle?
förbrukningen vid bensindrivna lok kan
antagas = 0,07 kg och vid dieselmotor?
drivna lok 0,os kg per tonkm nyttig last
med vederbörlig hänsyn tagen till åter?
transport av tomma vagnar. För ånglok
är siffran ca 0,6 kg kol, och vid elektriska
lok kan energiförbrukningen antagas 0,25
—0,35 kWh per tonkm nyttig last.

Traktordrift förekommer bl. a. vid större
byggnadsarbeten, där spår äro mer eller
mindre olämpliga, och traktorerna äro då
i regel motordrivna. För inomhustransport
samt för transporter på bangårdar, flyg?
platser etc. användas numera i mycket stor
utsträckning elektriska traktorer med drag?
krafter från 100 kgf upp till 1000 kgf ocfi

mera. Räknas med ett åkmotstånd av 25
kgf/ton, kunna dylika traktorer draga en
totallast av 4—40 ton.

Traktorer äro icke avsedda att själva
uppbära någon last. För att dragförmågan
skall kunna bli så stor som möjligt och
motsvara den installerade effekten, måste
traktorn äga viss tyngd, men ännu vik?
tigare är utformningen av hjulbanan, så
att adhesionen blir den största möjliga.
För hjultraktorer (stålhjul el. gummihjul)
kan man räkna med en adhesionskoeffi?
cient = 0,25—0,35, för krypkedjetraktorer
0,5—0,75. Med speciella anordningar kan
man nå 100 °/o adhesion och mera.

Truckar

Lastbilar med 2—4 tons lastförmåga
kunna användas som transportmedel för
mass?, parti* och styckegods, men de äro
i de flesta fall ej att hänföra till transport?
anordningar i vanlig mening, eftersom de
endast undantagsvis användas som perma*
nenta anläggningar. Automobiler lämpa
sig för fjärrtransport samt för tillfälliga
transporter i olika riktninear. För träns?
port av massgods användas lastbilar all?
mänt vid jordschaktningar och spräng?
ningsarbeten i samband med större bygg?
nadsarbeten. Sker pålastning direkt från
grävskopa eller genom tappning från ficka
och avlastning medelst tippning, äro last?
bilar synnerligen effektiva och smidiga
transportorgan, som svårligen kunna er?
sättas med några bättre, så länge anlägg?
ningen ej kan anses permanent. Kapital?,
underhålls? och driftkostnaderna äro dock
mycket höga, och kostnaden per tonkm
nyttig last är betydligt större än vid
exempelvis en linbana.

Truckar äro avsedda för lokala träns?
porter och underlätta i hög grad omlast?
ningar. En truck kännetecknas av rela?
tivt små hjul, som ge den möjlighet att
vända på mycket små utrymmen, men
samtidigt ökar åkmotståndet och därmed
även fordringarna på en jämn och hård
vägbana. Ehuru driften ofta sker med
förbränningsmotor — särskilt vid truckar
för utomhustransport — är dock den

378

INGEN JÖRS HANDBOKEN

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:04:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/2/0378.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free