- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 2. Maskinteknik /
392

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TRANSPORT ANLÄGGNINGAR

parter. Hisslinan kan antingen infästas i
vagnen, vilket var brukligt förr, då en?
motoriga spel användes eller i toppen av
mottornet vid tvåmotoriga spel. Vid de se?
nare har man den värdefulla fördelen att
kunna köra hiss? och åkmaskineri sam?
tidigt och därmed väsentligt öka kapaci»
teten. Åklinan utgår från vagnens båda
ändar. Den ena parten föres direkt till
maskintornet och lintrumman, den andra
föres över till mottornet, där den om?
böjes över brytskivor och föres upp och
över bärkabeln på tillräckligt avstånd
från denna och tillbaka till maskintornet
och ned till lintrumman.

Supportrar kallas de anordningar, me?
delst vilka hiss? och undre åklina uppbä?
ras utefter bärkabeln. Åklinan är alltid
mer eller mindre spänd och behöver icke
nödvändigtvis uppbäras, men hisslinan
vid tom krok tämligen slak och måste
uppbäras för att ej hänga för mycket.
Vid en?motorigt spel, där hisslinan är in?
fästad i vagnen, erfordras supportrar en?
däst mellan vagnen och maskintornet, men
vid tvåmotoriga spel måste supportrar an?
ordnas utefter bärkabelns hela längd. I de
flesta fall följa supportrarna med vagnen
och utläggas resp. upptagas av denna auto?
matiskt, så att de komma på lämpligt av?
stånd från varandra. Andra konstruktio?
ner finnas även, och särskilt anmärknings?
värt är att man på senare tider börjat an?
vända fasta supportrar, vilka skruvas fast
på bärkabeln och öppna sig automatiskt, då
vagnen skall passera, för att sedan åter
sluta sig och fånga upp de båda linorna.

Kranmaskineriet omfattar i första hand
en hiss? och en åktrumma. Alltjämt ar?
beta många maskinerier med en motor
(fig. 16/11) och utrustas då med friktions?
koppling och särskilda bromsar för de
båda trummorna. Man har då möjlighet
att köra med enbart hisstrumman (hiss?
ning, resp. firning), varvid åktrumman

Fig. 16/11. En=motorigt spel för kabelkran.

fastlåses, eller med båda trummorna
samtidigt (åkning med vagnen). Samtidig
hissning och åkning är icke möjlig. Mo?
derna spel göras alltid tvåmotoriga, och
därmed elimineras nämnda nackdel, var?
igenom kapaciteten avsevärt ökas.
Mera sällan anordnas maskineriet för
gripskopedrift, då anordningen härigenom
blir mera komplicerad. I synnerhet gäl?
ler detta om man förser vagnen med fö?
rarhytt och gripskopemaskineri, vilket i
enstaka fall gjorts. Man får då en mycket
stor vikt av vagnen i förhållande till nyt?
tiga lasten, vilket fördyrar anläggningen.
Dessutom måste strömtillförseln ordnas
tillfredsställande.

Beräkningsgrunder

Den nyttiga lasten uppgår normalt till
3—15 ton. Utomlands förekommer betyd?
ligt större laster. I ett fall (Boulder Dam
USA, 1934) har en kabelkran utförts för
150 ton last på 6 bärkablar. Spännvidden

392

INGEN JÖRS HANDBOKEN

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:04:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/2/0392.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free