Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Släpskopor
/ = 200—800 m. Kraften i bärkabeln är
störst, när den lastade vagnen står mitt
på spännet. Totala belastningen från vagn
och last = G kg, kabelns nedhängning
för denna belastning = ft m, bärkabelns
vikt per m = q kg och nedhängning för
egna vikten = f2. Då är, under förutsätt*
ning att ft + f2 = f<6°/o av l:
c ~ <ä i SL. r f
°max ’ 4^8 f0 §
Det har blivit praxis att välja f — 3,5—5 %
vid normala spännvidder och 6 °/o vid
exceptionellt stora. Bärkabeln brukar di*
mensioneras med 4*faldig säkerhet mot
brott. För de farliga böjningsspänningarna
i bärkabeln under bärhjulen gäller vad
ovan framhållits under rubriken linbanor.
Hiss- och åkhastighet måste hållas re*
lativt höga, om kapaciteten skall hållas
uppe. Hisshastigheten väljes alltefter las*
tens art med 0,c—1,2 m/s. Hissmotorerna
bliva därvid oundvikligen relativt stora,
även om man såsom vid kranmotorer
i allmänhet alltefter den relativa in*
kopplingstiden kan använda en motor,
som kontinuerligt utvecklar betydligt
mindre effekt än kranens tillfälligt fordrar
vid hissning av full last. Åkhastigheten
uppgår vid stora spann ända till 4 à 5
m/s, men vanliga värden, som sällan un*
derskridas, äro 2,5—3 m/s.
Åkmotståndet för vagnen är något min*
dre än vid linbanor på grund av den
större bärhjulsdiametern, men tyngdkrafts*
komposanten vid motluten in emot tor*
nen erfordrar rätt stor extra kraft i åkli*
nan, vartill kommer krav på att åkmo*
torns vridande moment skall räcka till
vid acceleration av vagn med last. Åk*
motorn kan därför överslagsvis dimensio*
neras efter ett motstånd av 3—5 °/o eller
30—50 kgf/ton bruttolast.
Kapaciteten räknas enklast i resor per
timme. Ju kortare spännvidden är, desto
flera resor medhinnas. Vid 400 m spänn*
vidd och normala hastigheter och tvåmo*
toriskt spel kan man räkna med 10—12
resor/h.
Kabelkranars användning
I Sverige ha kabelkranar kommit till
särskilt stor användning vid massafabri*
kernas vedupplag. I stor utsträckning
användas de även vid stora bro* och
dammbyggnadsarbeten. I enstaka fall och
med mindre framgång ha kabelkranar an*
vänts vid husbyggnadsarbeten. Däremot
förekomma de ofta vid stenbrott och
ibland även vid massgodsupplag t. ex. kol*
och kalkstensupplag. Tippning av last bör
ske med försiktighet, ty kabeln råkar
därvid lätt i svängningar, särskilt då pen*
deltorn finnes. Vid de stora avstånd, som
det här ofta gäller, kan föraren i maskin*
tornet ej alltid följa lastens rörelse och
arbetets gång på lastnings* eller lossnings*
platsen. Särskilt svårt är detta i mörker
och dimma. I förarhytten finnas visserli*
gen anordnade s. k. indikatorer, koppla*
de till resp. hiss* och åkspel, angivande
var lasten ungefärligen befinner sig, men
enbart denna kontroll över lasten är ej
effektiv. Man använder därför ofta hög*
talartelefoner mellan arbetsplats och fö*
rarhytt. Utomlands äro kabelkranar ännu
vanligare vid massgodsupplag, men dess*
utom förekomma de vid skeppsvarv och
gruvor med dagbrott.
Kap. 17. Släpskopor
Allmänna anordningar
Lindrivna släpskopor eller släpskrapor,
som de även benämnas, utgöra en träns*
portanordning, som trots den tämligen
stora effektförbrukningen, som betingas
av godsets släpning vid stora motstånd,
dock har funnit stor användning i sam*
MASKINTEKNIK
393
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
