Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISSAR
och brytas av kontaktorer och reläer, vilka
styras med hjälp av relativt svaga manö*
verströmmar. Dessa kontaktorer, reläer
etc. äro vanligen sammanförda till en ap*
parattavla eller ett apparatstativ och bilda
det s. k. reläpådraget. Manöverströmmars
na regleras av på olika platser inom ma*
skinrum eller hisschakt anordnade appa*
rater.
Fig. 3/1 visar ett principschema för en
tryckknappshiss för trefasig växelström.
Vid hissar med två olika hisshastigheter,
t. ex. 1,5 m/s vid manövrering av förare
och 0,5 m/s vid manövrering av passage*
rama själva, användes antingen leonard*
system eller polomkopplingsbara motorer.
Detsamma gäller tryckknappshissar med
saktriing, vid vilka hisshastigheten måste
sänkas från max. 1 m/s till max. 0,6 m/s
när hissen närmar sig målstannplanet.
Vid vissa varuhissar, t. ex. där lasten
utgöres av vagnar med tämligen små hjul,
samt vid personhissar med mycket livlig
trafik, t. ex. i hotell och varuhus, anord*
nas fininställning, varigenom hissen auto*
matiskt ställer in sig med en tolerans av
endast några få millimeter. Fininställnin*
gen möjliggöres därigenom att hissen ge*
nom vissa anordningar bringas att röra
sig med ytterst låg hastighet, fininställ*
ningshastighet. Förekommande fininställ*
ningsanordningar äro som regel utförda
enligt någon av följande konstruktions*
principer:
1) Lintrumman är rörligt lagrad på den
bärande, av den vanliga skruvväxeln driv*
na axeln, och kan med hjälp av en sär*
skild motor vridas runt med mycket liten
hastighet.
2) Den vanliga hissmotorn bringas ge*
nom korta strömimpulser (och ev. broms*
ningar) att röra sig mycket långsamt eller
med mycket små steg.
3) En ytterligare växel, eventuellt med
broms, införes mellan den vanliga hissmo*
torn och den vanliga växelns skruv.
4) En särskild fininställningsmotor dri*
ver över en särskild växel den vanliga
växelns skruv.
5) »Leonard» eller annat elektriskt sy*
stern enl. vilket hissmotorn kan drivas
med fininställningshastighet med hjälp av
en omformare.
Om hisshastigheten vid hiss, som passa*
gerare får medfölja, överstiger 0,75 m/s
måste hissen vara försedd med anordning
genom vilken hastigheten automatiskt av*
saktas till högst 0,c m/s innan hissen
uppnår det stannplan, till vilket den diri*
gerats.
Kombinerat manöversystem
I byggnader innehållande kontor, läka*
remottagningar o. d., där hissarna un*
der kontorstid måste ombesörja en myc*
ket livlig trafik, däremot under icke kon*
torstid en trafik av mycket ringare fre*
kvens, användes ibland ett s. k. kombine=
rat manöversystem, uppkommet genom
kombination av elektrisk spak och tryck*
knappssystem. Genom en systemställare,
manövrerbar inifrån hisskorgen, kan an*
tingen spakmanövrering eller tryckknapps*
manövrering av hissen inställas. Inställ*
ningen är avsedd att ske så, att hissen un*
der perioder med livlig trafik går med
stor hastighet — l,o å 1,5 m/s — och ma*
növreras med spak av särskild hissförare
men under perioder med mindre livlig trå*
fik går med lägre hastighet — 0,5 à l,o
m/s — och manövreras medels tryckknap*
par av hisspassagerarna själva.
Ett manöversystern, möjliggörande att en
och samma tryckknappshiss allt efter trå*
fikbehovet kan manövreras ant. av pass
sagerarna själv eller av förare, är det s. k.
tryckknappar med manöverkorrektion. In*
ställt att manövreras av passagerarna själva
arbetar detta system helt som ett enkelt
tryckknappssystem men inställt att manöv*
reras av förare fungerar det så, att endast
de av föraren givna tryckknappsimpul*
416
INGEN ]ÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
