Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rörledningar och rörmaterial
Tillverkarna av rören kunna i allmänhet
lämna upplysningar om erforderliga gods*
tjocklekar, skarvningsförfarande m. m.
Beräkning av rörens godstjocklek
Godstjocklekar i gjutjärnsrör beräknas enl.
tyska normer ur
S~2-k
s = godstjocklek i cm
D = invändig diameter i cm
p= beräkningstryck i kgf/cm2
k=tillåten påkänning = 250 kgf/cm2
C = 0’6 (ifi) 1 Cm
Vid bestämningen av godstjocklekar i
gjutjärnsrör måste även hänsyn tagas till
gjutningsmöjligheterna. De ur ovanståen*
de beräkningsformel erhållna värdena på
godstjocklekarna äro sålunda icke alltid
tillämpbara.
Godstjocklekar i stålrör kunna bestämmas
med hjälp av följande formler
1. vid rörväggstemperaturer < 400° C
p-x-d
S~ 200 • z • ^0,2
2. vid rörväggstemperaturer ^400° C
p= beräkningstryck i at ö
d= invändig rördiameter i mm
s= godstjocklek i mm
öo,2== sträckgräns i kgf/mm2 vid beräk*
ningstemperaturen
= krypgräns i kgf/mm2 vid beräk*
ningstemperaturen
x = säkerhetsfaktor
z = styrkef aktör = relativ styrka (z= 1
för sömlösa rör, z för svetsade plåt*
rör se pannsvetsnormerna)
C = korrosionstillägg i mm
Erfarenheten har visat att följande säker*
hetsfaktorer i regel kunna användas:
För fall 1 x^ 2,3—2,4
För fall 2 xÈ^ 1,8—2,0
Korrosionstillägget C väljes i allmänhet
1 mm. Tillägget kan minskas eller helt
bortfalla i sådana fall korrosion ej före*
kommer eller förebygges genom lämpligt
skyddsmedel.
För högre tryck och temperaturer kunna
ovanstående beräkningsformler endast an*
vändas för en första uppskattning av
godstjocklekarna. Sedan lämpligt rörma*
terial utvalts och ledningarna ha upp*
ritats beräknas böj*, drag*, tryck* och
vridkrafterna och deras påkänningar. De
på rörledningarna verkande krafterna or*
sakas av invändigt tryck, rörledningarnas
expansion och vikt, isoleringens vikt, vind*
tryck, temperaturvariationer, vibrationer etc.
En säkerhetsgrad mot sammansatta på*
känningen av 1,25—1,5 är i regel tillräck*
lig vid sådant beräkningsförfarande. Se
Allmänna delen: Hållfasthetslära.
Några svenska normer för beräkning av
godstjocklekar i rör äro ej utgivna.
De olegerade kolstålens användbarhet för
rörledningar upphör i temperaturområdet
400—425° C på grund av varmhållfasthe*
tens kraftiga avtagande med stigande
temperatur. Över denna temperatur*
gräns bör i regel endast legerade stålrör
komma till användning.
Fördelen med legerade stålrör jämfört
med rör av kolstål är bl. a. att mindre
godstjocklekar kunna väljas, varigenom
rörledningarna bliva mer elastiska och
därigenom påkänningarna i såväl dem som
i uppbärningspunkterna minskar. Det
senare beror på dels den lägre rörvikten,
dels det minskade reaktionstrycket vid
ledningens expansion.
För rörkrökar, som i regel utsättas för
höga påkänningar, äro ovan nämnda syn*
punkter av särskild vikt.
MASKINTEKNIK
501
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
