Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIELLA RÖRLEDNINGAR
Fig. 7/1. Expansionsskarv i gipsmantel.
Är isoleringsmaterialet av mineralull,
som är elastisk, behövas expansionsskars
var endast i ytbeklädnaden.
Fig. 7/1 visar en sådan expansionsskarv
i en gipsmantel. Öppningen i skarven kan
täckas med aluminium* eller galvaniserad
järnplåt. Liknande expansionsskarvar böra
även finnas om ytbeklädnaden utgöres av
plåt eller underhållsfri takpapp.
Vid höga vertikala rörledningar bör iso*
leringen fästas vid röret så att den ej sjun*
ker ned. Avståndet mellan fästpunkterna
bör vara 2—3 m.
Vid ledningar utsatta för vibrationer där
risk föreligger att isoleringsmaterialet smu*
las sönder monteras detta på ett mjukt
underlag, t. ex. massa och ej direkt på
röret.
Brandrisk
Särskilda åtgärder för att minska brand*
risken i rörisoleringar böra vidtagas om
temperaturen på mediet, som transporteras,
överstiger ca 150° C. Om ytbeklädnaden
utgöres av brännbara material bör den ej
få komma i kontakt med järndelar vilka
äro fastsatta på rören. Isoleringsmattor
av mineralull böra ej vara sydda med
brännbara trådar på brännbart underlag.
Isoleringen bör vara tät och utan spric*
kor. Längd och tvärskarvar i isoleringsrör,
skålar och mantlar måste sålunda tätas.
Vid rörisoleringar i eldfarliga lokaler, i
vilka trädamm eller liknande eldfarliga
material förekomma, bör man kontrollera
ytbeklädnadens temperatur över rörklam*
morna, ty effektiva isoleringstjockkken
minskar över dessa. Ytbeklädnadens tem*
peratur får ej bli så hög att risk för själv*
antändning föreligger. Temperaturen i rör*
upphängningarna, vilka i allmänhet äro fast*
satta på rören, kan även bli otillåtet hög
t. ex. i pendlar, glidstöd och fixpunkter.
Isoleringsförmåga
Denna anges hos isoleringsmaterial
av värmeledningstalet och uttryckes i
kcal/m2h° C. Ju lägre detta är desto större
isoleringsförmågan. Isoleringsförmågan är
emellertid icke enbart utslagsgivande för
ett isoleringsmaterials användbarhet. Iso*
leringsmaterialets vikt, mekaniska hållfast*
het, formbeständighet, temperaturbestän*
dighet samt kemiska egenskaper ha också
stor betydelse för bedömningen av mate*
rialets lämplighet. Man måste även taga
hänsyn till vissa bestämmelser utfärdade
av hälsovårdsmyndigheter angående t. ex.
utförande av isoleringar i livsmedelsfa*
briker. Erforderliga uppgifter om isole*
ringsmaterialen kunna i allmänhet erhållas
av tillverkarna. Endast resultat av under*
sökningar utförda under betryggande kon*
troll av officiell provningsanstalt bör god*
tagas.
Beräkning av värmeförluster
Beräkningar av värmeförluster genom rör*
isoleringar äro relativt tidsödande att utfö*
ra. Med hjälp av tab. 7:1—7:8 kunna be*
räkningarna dock utföras relativt snabbt
under förutsättning att värmeledningsta*
lets variation med temperaturen samt iso*
leringstjockleken äro kända för det ut*
valda isoleringsmaterialet.
Tabellerna gälla under förutsättning:
l.att värmeströmningen genom isolerin*
gen är i fortfarighetstillstånd och att ho*
mogent isoleringsmaterial användes
528
INGEN JÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
