Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMPRESSORER
Allmänt
En kompressor är en maskin eller appa*
rat (ett don), som insuger en gas av ett
tryck och efter kompression avgiver den
vid ett högre tryck utan att gasen under*
går annan ändring i sin sammansättning
än att eventuellt viss del av den konden*
seras på grund av de tryck* och tempera*
turförändringar den genomlöper i kompres*
sorn. Denna definition är mycket vid och
innesluter även en del maskiner, som en*
ligt vedertaget språkbruk ej benämnas
kompressorer utan ha speciella namn. För
dem bör benämningen kompressor endast
användas vid mycket allmängiltiga be*
traktelser. De viktigaste typerna av kom*
pressorer äro följande:
Deplacementkompressorer
Kolvkompressorer
Kugghjulkompressorer (Roots* och kap*
selkompressorer)
Skruvhjulkompressorer
Lamellkompressorer
Vätskeringkompressorer
Spolpumpar är en benämning för
deplacementkompressorer, som lämna
spolluft till tvåtaktsmotorer
Luftpumpar (ex. cykelpumpar) = hand*
drivna deplacementkompressorer
Vakuum*pumpar = deplacementkom*
pressorer, som arbeta från vakuum till
atmosfärstrycket
Strålkompressorer
Vattenstrålkompressorer
Hydrauliska kompressorer
Ångstrålkompressorer
Dynamiska kompressorer
Fläktar = enhjuliga dynamiska kompres*
sorer
Enhjuliga radialfläktar benämnas cen*
trifugalfläktar, enhjuliga axialfläktar
benämnas propellerfläktar. Enhjuliga
högtrycksfläktar, som användas för
att lämna luft till förbränningsmoto*
rer benämnas ibland kompressorer.
Lämplig benämning är spolfläktar, om
det gäller en ej överladdad tvåtakts*
motor, och överladdare, om det gäller
en överladdad motor.
Turbokompressorer = flerhjuliga dynami*
ska kompressorer
Turbokompressorer av radial typ be*
nämnas centrifugalkompressorer; den
axiala typen saknar speciellt namn.
I den efterföljande texten behandlas
endast de maskiner, som normalt benäm*
nas kompressorer. Fläktar behandlas i ett
annat avsnitt av handboken. Vakuum*
pumpar omnämnas endast flyktigt på
några ställen i texten.
Kap. i. Kompressorns teori
Litteratur. Adolf Hinz, Thermodynami*
sche Grundlagen der Kolben* und Turbo*
kompressoren, Verl. Julius Springer; P.
Ostertag, Kolben* und Turbo*Kompres*
soren, Verl. Julius Springer; Ch. Bouché,
Kolbenverdichter, Verl. Julius Springer;
S. Englesson, Gruvbrytning 1, Luftkom*
primeringsanläggningar, Föreläsn. KTH,
Stockholm 1944.
Det teoretiska arbetsförloppet hos en
kompressor åskådliggöres enklast om man
betraktar en förlustfri kolvkompressor.
Denna tänkes bestå av en utan friktion
i en cylinder tätt löpande kolv. Insugning
av luften i cylindern och luftens uttryck*
ning ur densamma tänkes ske utan mot*
stånd i ventiler och kanaler dvs. utan
tryckändring. När kolven befinner sig
längst in i cylindern tänkes den helt ut*
fylla cylindern, dvs. kompressorn arbetar
utan s. k. »skadligt rum».
Tryck—volym—temperatur
I fig. 1/1 är uppritat ett tryck—volym
(p v)*diagram för en förlustfri kompres*
542
INGEN JÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
