Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kompressorns teori
av trycksvängningar, som öka ytan B, sär*
skilda anordningar vidtagas vid installa*
tion av kolvkompressorer (se avsnittet
Tryckluftanläggningar).
Karakteriserande storheter och
verkningsgrader
I litteraturen angivas ett flertal olika
karakteriserande storheter och verknings*
grader för kompressorer. I det följande
angivas endast de viktigaste och för prak*
tiskt arbete mest lämpade av dessa.
En kompressors kapacitet angives av
dess avgivna gasflöde (luftflöde) lämpli*
gast mätt i m3/h, varmed förstås den per
tidsenhet (h) till tryckledningen befordra*
de gasmängden i m3 reducerad till gasens
insugningstillstånd. För att det avgivna
gasflödet skall vara entydigt definierat
måste alltid insugningstillståndet och slut*
trycket vara angivna.
Ofta uppges för mindre kompressorer
ej det avgivna gasflödet utan endast den
genomlupna cylindervolymen per tidsen*
het för kompressorns lågtrycksdel. En så*
dan uppgift är ej tillräcklig för att defi*
niera kapaciteten.
En kompressors effektiva fyllningsgrad
är förhållandet mellan dess avgivna gas*
flöde och dess genomlupna cylindervolym
per tidsenhet. För att denna storhet skall
vara till något värde för bedömande av
kapaciteten måste samtidigt uppgivas den
genomlupna cylindervolymen per tidsen*
het, gasens insugningstillstånd samt kom*
pressorns arbetstryck.
Den i det föregående omnämnda »in*
sugna gasmängden» och diverse på olika
sätt definierade »volymetriska verknings*
grader» äro ej ägnade att definiera en
kompressors kapacitet och böra därför
ej uppgivas i kataloger och offerter.
En kompressors effektbehov angives
som axeleffekt, varmed förstås den effekt,
som måste tillföras kompressoraxeln när
maskinen arbetar med rätt insugningstill*
stånd och sluttryck för gasen.
Ofta användes storheten specifikt ener=
gibehov (W7^) för att definiera en kom*
pressors eller ett elmotordrivet kompres*
soraggregats effektekonomi. Denna stor*
het, som mätes i kWh/m3, fås för kom*
pressorn genom division av axeleffekten
i kW med avgivna gasflödet i m3/h och
för aggregatet genom division av elmo*
torns ineffekt i kW med avgivna gas*
flödet.
Vid förbränningsmotordrift räknar man
vanligen i stället med specifik brännolje=
förbrukning för aggregatet, definierad
som brännoljeförbrukningen i gram per
timme dividerad med avgivna gasflödet.
Den viktigaste verkningsgraden för be*
dömande av en kompressors effekteko*
nomi är den isotermiska verkningsgraden.
Den definieras som förhållandet mellan
det specifika isotermiska energibehovet
(se fig. 1/2 och 1/3) och kompressornse be*
räknade eller uppmätta specifika energi*
behov. I det följande avsnittet, där olika
typer av kompressorer beskrivas, lämnas
några uppgifter om vilka isotermiska
verkningsgrader som kunna uppnås med
olika konstruktioner.
För att man skall få en uppfattning om,
vilka möjligheter som teoretiskt finnas att
ytterligare höja en kompressors effekt*
ekonomi, anger man ibland en kompres*
sors adiabatiska verkningsgrad. Denna
definieras som förhållandet mellan det
specifika adiabatiska energibehovet och
kompressorns beräknade eller uppmätta
specifika energibehov. Därvid räknar man
vid flerstegskomprimering med det speci*
fika energibehovet vid teoretisk adiabatisk
flerstegskomprimering, som närmare fram*
går av det föregående.
En kompressors mekaniska verknings=
grad definieras som förhållandet mellan
den indikerade effekten och axeleffekten.
Denna verkningsgrad är mycket svår att
MASKINTEKNIK
549
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
