Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRYCKLUFT ANLÄGGNINGAR
skarvningen utföras genom direkt stum
hopsvetsning av rörändarna. På ställen
där ventiler anslutas svetsas lämpligen en
fläns till röret och fastdrages flänsen vid
ventilen. Vid vissa rörnät, såsom i gru*
vor, stenbrott, anläggningsarbeten m. fi.
är det av flera skäl ej lämpligt att svetsa
ihop rörlängderna utan man önskar skar*
va dem med ett lösbart förband. För han*
delstuber vilka ej passa ihop med det nor*
mala rörgängsystemet kan då ej annat än
f länsförband ifrågakomma. Därvid re*
kommenderas i första hand svetsflänsar
med krage SMS*357B. Finnas dylika flän*
sar ej tillgängliga kan man även använda
en plan fläns utskuren ur en plåt av lämp*
lig tjocklek plansvarvad på ena sidan. För*
utsättningen härför är att det i flänsens
hål instuckna röret svetsas såväl in* som
utvändigt.
Användes vid mindre rördimensioner
röda ångrör rekommenderas även för dessa
direkt stum hopsvetsning av rörändarna.
Då dessa rörs dimensioner passa för det
normala rörgängsystemet, kunna ventiler
anslutas till rören medelst gängning.
Vid galvaniserade rör användes uteslu*
tände gängförbindning med normala muf*
far, skarvrör och rördelar.
Rörens förläggning
Det råder ofta olika meningar om bästa
sättet att placera rören på en arbetsplats.
Nedan lämnas några allmänna synpunk*
ter för en del olika anläggningar.
I gruvor finnas ej så många sätt att
välja på. Från dagen följa rören vanligt*
vis schaktet för att på varje nivå följa
orten till de olika arbetsrummen. Om rö*
ren utläggas på ortsulan eller upphängas
under orttaket beror på de lokala för*
hållandena samt på rörens dimensioner.
Upphängning under taket är dock ofta
att föredraga, ty därigenom bliva rören
bättre skyddade mot åverkan genom ned*
fallande berg från transportvagnarna.
Risk för att rören ständigt skola stå om*
givna av vatten är då även eliminerad,
vilket för gruvor med aggressivt vatten är
av stor betydelse för minskning av kor*
rosion på rören. I gruvor med elektriska
lok för transporten måste ofta särskilda
åtgärder vidtagas för att ej »returström*
men» skall förorsaka frätsår på rören.
I stenbrott, kalkbrott eller andra i da*
gen förekommande bergsprängningar är
det bäst att placera rören bakom arbets*
fronten och sedan draga fram servisled*
ningar eller slangar till respektive arbets*
platser. Härigenom bliva huvudrören
mindre utsatta för skador, än om de dra*
gas fram nere i brottet. Om man av loka*
la förhållanden är tvingad att lägga rören
nere i brottet, böra de följa transportspå*
ren och på utsatta ställen skyddas för
åverkan. På dessa arbetsplatser ligga rö*
ren vanligen direkt på marken eller på
låga bockar eller plintar. Någon gång
läggas de, trots de ökade kostnaderna, på
höga bockar eller plintar.
Vid varv, stora verkstäder och järnbruk
m. fi. anläggningar där de byggnader, som
skola försörjas med tryckluft, ligga ut*
spridda över ett stort område, kunna föl*
jande fyra sätt att förlägga stamledningar*
na tillämpas: 1) Rören nedläggas direkt
i jorden på frostfritt djup, 2) i kulvert,
3) direkt på marken på låga bockar eller
plinta, 4) på så höga bockar, plintar
eller väggar till byggnaden att trafik obe*
hindrat kan passera under rören.
Förläggning av rören direkt i jorden på
frostfritt djup ger rätt utfört en fullgod
anläggning, förutsatt att terrängförhål*
landena passa för systemet. Markförhål*
landena måste vara sådana, att rörgravar*
na ej bli för dyra och att inga sättningar
i marken kunna befaras efter gravens
fyllning. Utfyllda tomtområden äro i all*
mänhet olämplig mark. Före nedlägg*
ningen skola rören svetsas ihop i långa
588
INGEN ]ÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
