Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLÄKTAR
En fläkt med remdrift blir givetvis dy?
rare än en direktkopplad fläkt. I många
fall kompenseras dock denna utgiftsök?
ning därav, att en mindre och mer snabb*
gående motor kan användas. Remdriften
medför betydande fördelar. Det blir möj?
ligt att använda den lämpligaste fläktstor*
leken och det lämpligaste varvtalet. Fläkt?
hjulets periferihastighet behöver ej bli
högre än nödvändigt, varigenom effekt
sparas och ljudstyrkan blir lägre. Ge?
nom remmarna överföres intet ljud från
motorn.
Vid beräkning av axel och lager bru?
kar man öka fläkthjulets vikt med 50 °/o
med hänsyn till eventuella obalanser. Även
om ett nytillverkat hjul är fullt utbalan?
serat, så kan smuts förändra balansen på
hjulet. De statiska påkänningarna äro ofta
mycket små. Axelns diameter måste där?
för kontrolleras för kritiska varvtalet.
Varvtalet vid drift bör ej vara högre än
70 % av det kritiska.
Vid beräkning av lagren måste man ta
hänsyn till axialtrycket. Den axialkraft
Fa, som enligt impulssatsen erhålles, när
luftmängden q m3/h strömmar genom in?
loppets trängsta sektion med medelhas?
tigheten va m/s blir:
Detta tryck kompenseras dock delvis av
det övertryck, som råder på navskivans
baksida. Ovanstående ekvation ger därför
tillräcklig säkerhet. För fläktar användas
i regel kullager. Vid mycket stora krav på
tystgång insättas glidlager.
Fläktar för gaser med hög temperatur
Direktkopplade fläktar bör ej användas
för högre temperatur än ca 60° C. Om kå?
pans baksida värmeisoleras, så att motorn
skyddas för strålningsvärme och om mo?
torn överdimensioneras, kan direktkopp?
ling användes vid något högre temperatur.
Vid temperaturer upp till 100° C kan
fläkten köras med lagerrörelse utan några
kylningsanordningar eller värmeisolerin?
gar. I lagren användes värmebeständigt
fett.
Mellan 100° och 300° C användes lager?
rörelse med luftkyld kylskiva mellan fläk?
ten och första lagret. En kylskiva är en
liten skiva, eventuellt försedd med ra?
diella vingar för att öka luftcirkulationen.
För att värmeöverföringen skall bli god,
är det bäst, om kylskivan krympes på
axeln.
Vid temperaturer över 400° C använ?
des vattenbesprutad kylskiva.
Fläkthjul av svartplåt kunna användas
vid temperaturer upp till 450° C. Mellan
450° och 800° C användes eldhärdigt ma?
terial. Vid temperaturer över 800° C kry?
per även de bästa eldhärdiga material.
Detta innebär att en fortlöpande töjning
uppstår, varigenom materialets livslängd
blir begränsad.
Fläktar för korroderande gaser
Fläktar för mycket fuktig luft tillverkas
ofta av aluminium. Kåpan måste då sta?
gas mycket kraftigt med vinkeljärn.
För svavelhaltiga gaser användes bly el?
ler möjligen blyöverdragen järnplåt.
Såsom skydd mot olika slag av frätande
gaser användes överdragning av asfalt,
gummi, ebonit eller målning med klor?
kautschukfärg.
2. Propellerfläktar
Hjulets konstruktion
I Sverige gjutas propellerfläktar av alu?
minium eller annan lättmetall. Förhållan?
det mellan navdiametern Dt och hjulets
ytterdiameter D2 (fig. 2/11) väljes vid oli?
ka typer av standardfläktar mellan 0,3
och 0,5.
Bladets lutningsvinkel ß2 (fig. 2/12) vid
periferien väljes mellan 14° och 22°. Här,
606
INGEN JÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
