Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konstruktionstyper
Fig. 2/11. Fig. 2/12.
Fig. 2/11. Propellerfläkt.
Fig. 2112. Propellerbladets vridning.
vid väljes ett större värde på ß2 vid stort
navförhållande, och ett lägre värde på ß2
vid ett litet navförhållande.
Vid olika radier varierar lutningsvinkeln
ß så, att tg ß är ungefär omvänt proportios
neil mot radien. Bladets längd L avtar från
navet mot periferien så, att L är omvänt
proportionell mot radien upphöjt till 0,3
à 0,5.
Bladets profil utföres såsom en bärplans*
profil enligt provningar som utförts i vinds
tunnlar. Härvid väljes en profil, som ger
stort upptryck och litet motstånd. Det
finnes ett stort antal, som äro praktiskt
taget likvärdiga. Det har ingen betydelse
vilken profil man väljer, om blott största
tjockleken är ca 10% av längden på ett
avstånd från framkanten, som är 30 à 40 °/o
av längden. En sak måste observeras. Ames
rikanarnas aerodynamiska laboratorier äro
utrustade med större vindtunnlar än de
tyska voro. De amerikanska mätningarna
ge därför säkrare resultat än dessa, även
när profilerna äro likvärdiga.
En propellers navförhållande väljes med
hänsyn till det tryck som önskas vid en
viss periferihastighet. Trycket är i stort
sett proportionellt mot profilens längd.
Den totala profillängd, som kan erhållas
vid navet, beror ju på navets omkrets. Om
bladen — med hänsyn till gjutningen —
placeras så tätt som möjligt, erhålles ett
högre tryck vid ett stort navförhållande.
Ett stort navförhållande medför dock, att
propellern blir tyngre och dyrare. Man
väljer därför icke navförhållandet större än
nödvändigt med hänsyn till det önskade
förhållandet mellan tryck och periferihass
tighet.
Bladantalet. Propellerfläktar äro vanligen
försedda med 4, 6 eller 8 blad. Valet av
bladantal är en kompromiss mellan olika
önskemål. •
Vid olika profillängder göras profilerna
geometriskt likformiga. Detta medför att
arean och därmed även materialåtgången
blir proportionell mot kvadraten på längs
den. Detta har betydelse för valet av ans
talet blad. Propellern kan antingen utföras
med ett fåtal blad med långa profiler eller
också med många blad med korta profiler.
Materialåtgången och hjulets vikt blir
proportionell mot profilens längd. Av
denna anledning bör man använda många
blad med kort profil.
Vid ytterdiametern erhållas effektförluss
ter på grund av luftens strömning runt
bladets spets. Dessa förluster ökas, när
förhållandet mellan profilens längd och
bladets radiella längd ökas. Av denna ans
ledning bör man även välja många blad
med korta profiler.
Man kan dock icke utföra propellern
med alltför korta profiler. Tryck och verks
ningsgrad ökas med stigande Reynolds
tal, räknat på profilens längd. Framför
allt spelar de ökade friktions? och trycks
förlusterna på grund av ytans skrovlighet
en större roll vid låga Reynoldska tal.
En propellers avgivna ljudstyrka påvers
kas icke av bladantalet. Ljudet får dock
olika karaktär. Långa profiler alstra ett dos
vare ljud. Om en propeller uppsättes direkt
i en lokal, äro de höga tonerna mest stös
rande. En fläkt med ett fåtal långa pros
filer är då att föredraga. Skall emellertid
MASKINTEKNIK
607
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
