- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 2. Maskinteknik /
612

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FLÄKTAR

för högt tryck i avsikt att fläkten med
säkerhet skall bli tillräckligt stor. — I
själva verket riskera de då att få en för
liten fläkt med onödigt högt varvtal. Vill
man räkna säkerhet på fläktdata, bör man
därför i stället ånge en ökad luftmängd!

Tystgång

Det är naturligtvis icke möjligt att kon?
struera fläktar, som gå ljudlöst. Vid fläkt?
anläggningar måste man därför välja
fläktar och bygga trummor på ett sådant
sätt att ljudet ej blir störande. Den ljud?
intensitet, som en fläkt kan tillåtas åstad?
komma i ett rum, är givetvis beroende
av om andra störande ljudkällor finnas.
Man kan därför tillåta ett starkare fläkt?
ljud i en industrilokal än i ett bostads?
rum. Många gånger äro emellertid kraven
på tystgång så stora, att man måste välja
en så tyst fläkt som möjligt och bortse
från alla andra hänsyn. Även i indu?
strilokaler bör man ju icke utföra fläkt?
anläggningarna så, att fläktljudet blir onö?
digt starkt.

Ljudintensiteten mätes i decibell, D db,
som är 10 gånger 10?logaritmen för ljud?
effekten per ytenhet (jfr Allmänna delen,
Akustik). Det ljud, som avgives från ett
fläkthjul är:

D = A + B • log u2 db

där A är en konstant, som beror på fläkt?
konstruktionen, den »linje», vid vilken
fläkten arbetar, och den metod, enligt vil?
ken ljudmätningen utföres (A kan vara
ett negativt tal).

B är en konstant, som alltid ligger mel?
lan 50 och 60. Man har vanligen funnit
att B —57.

u2 är hjulets periferihastighet räknat i
m/s.

Ex. En viss fläkt köres med periferihastig?
heten 20 m/s. Ljudintensiteten blir då:

D=A + 57 log 20=^4 + 74,1 db

Fig. 4/1. Fig. 4/2.

Fig. 4/1. Diagram över propellerfläktens
ljudstyrka (D) som funktion av luftmängd
den. Tryckkurvan streckad.

Fig. 4/2. Diagram över centrifugalfläktens
ljudstyrka (D) som funktion av luftmäng*
den. Verkningsgradskurvan streckad.

Om fläktens hastighet höjes till 25 m/s,
blir ljudintensiteten:

D = A + 57 log 25 = ^4+79,6 db

En höjning av periferihastigheten med
25 °/o innebär alltså, att ljudintensiteten
höjes med 79,6—74,1 = 5,5 db. Det ef?
fektivaste och mest använda medlet att få
ned denna är därför, att utföra hela an?
läggningen med små luftmotstånd. När
tryckbehovet är litet, blir också periferi?
hastigheten låg.

Ljudintensiteten beror också på den
»linje», vid vilken fläkten arbetar. Vid
propellerfläktar erhålles ett mycket kraf*
tigt obehagligt ljud när de arbeta inom
tryckkurvans »svacka». Innanför svackan
är ljudstyrkan något lägre och utanför
denna avsevärt mycket lägre (fig. 4/1).

En tystgående propellerfläkt måste där?
för väljas så liten, att den med säkerhet
kommer att arbeta utanför svackan, även
om luftmängden regleras ned.

En centrifugalfläkt avger den lägsta
ljudstyrkan vid ungefär den linje, där den
bästa verkningsgraden erhålles (fig. 4/2).

Ur ljudsynpunkt bör därför fläktstorle?
ken väljas så, att fläkten arbetar vid eller
strax innanför den bästa verkningsgrad

612

INGEN JÖRSH ANDBOKEN

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:04:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/2/0612.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free