Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Val av fläkt ur anläggningsteknisk synpunkt. Montage
den. Fläkten får absolut icke väljas så li?
ten, att den arbetar längre ut på tryckkur*
van. Härvid ökas ljudstyrkan även av den
anledningen, att periferihastigheten måste
ökas på grund av tryckkurvans fall. —
Väljes fläkten däremot så stor, att den
arbetar vid en luftmängd långt innanför
den bästa verkningsgraden, så kan peri*
ferihastigheten sänkas på grund av tryck*
kurvans stegring, men den ljudsänkning,
som härigenom skulle erhållas, kompen*
seras dock av ljudkurvans kraftiga steg*
ring.
Det finns en utbredd uppfattning, att
en fläkts ljudstyrka beror på lufthastig*
heterna i in* och utloppet. Detta är emel*
lertid fel. Ljudstyrkan beror på luftens
maximala relativa hastighet i förhållande
till skovlarna och på de virvelavlösningar,
som uppstå i fläkthjulet. Då huvuddelen
av effektförlusterna bero på virvelavlös*
ningar, sammanfaller i stort sett den läg*
sta ljudstyrkan med den bästa verknings*
graden. En fläktkonstruktion, som ger en
högre verkningsgrad är också i regel mera
tystgående. Överensstämmelsen är dock
icke fullständig, på grund av att fläkten
har andra förluster än virvelavlösningar.
En propellerfläkt alstrar en lägre ljud*
styrka än en centrifugalfläkt, när båda
köras med samma periferihastighet. Men
därvid avger centrifugalfläkten ett flera
gånger högre tryck än propellerfläkten.
Vid samma avgivna tryck blir därför cen*
trifugalfläkten den mest tystgående.
Utrymme
Vid lågt tryckbehov kan propellerfläk*
tar eller centrifugalfläktar av lågtryckstyp
användas. En propeller med viss diameter
ger därvid något större luftmängd än en
centrifugalfläkt med samma diameter. En
propellerfläkt kan placeras i en trumma
eller ett utrymme med rak genomgång för
luften. Vid en centrifugalfläkt tillkommer
kåpa samt eventuellt en rörkrök. Centri*
fugalfläktens behov av utrymme blir där*
för ofantligt mycket större än propeller*
fläktens. Av denna anledning bör man
därför välja en propellerfläkt i alla de fall,
då detta är möjligt ur ljudsynpunkt.
I de fall då centrifugalfläktar av låg*
tryckstyp måste användas, kan behovet av
utrymme minskas genom att använda dub*
belfläktar. Jämfört med enkelfläktar min*
skas härvid hjuldiametern och kåpans
största mått med ca 30 %>. En annan möj*
lighet är att använda fläktar med framåt*
bockade skövlar. Härvid minskas hjuldia*
metern med oa 15 °/o jämfört med en fläkt
med bakåtbockade skövlar. En fläkt med
framåtbockade skövlar har emellertid
vissa nackdelar. Verkningsgraden är säm*
re och tryckkurvan är icke »limit load»,
varigenom motoreffekten blir betydligt
högre (jfr s. 599). Andra nackdelar om*
nämnas under Montage nedan.
För att spara utrymme användas ibland
centrifugalfläkthjul utan kåpa. Dessa kal*
las oegentligt för turbiner. En sådan tur*
bin ger lägre tryck, tar något mera effekt
och avger betydligt mera ljud än motsva*
rande fläkt med kåpa. Användandet av
»turbiner» kan därför icke rekommende*
ras. De böra endast användas, när ett li*
tet utrymme och en låg anläggningskost*
nad äro av avgörande betydelse, medan
ljudstyrka och effektbehov icke spela nå*
gon större roll.
Ekonomiska synpunkter
Naturligtvis bör man eftersträva att
göra en fläktanläggning så billig som möj*
ligt. I förhållande till den avgivna luft*
mängden äro propellerfläktar billigast, där*
efter komma lågtrycksfläktar, sedan me*
deltrycks* och slutligen högtrycksfläktar.
En direktkopplad fläkt blir billigare än en
med lagerrörelse och remdrift. I varje sär*
skilt fall bör man icke använda en dy*
MASKINTEKNIK
613
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
