- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 2. Maskinteknik /
777

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bränsleinsprutning

motorcylinder och drivas då med egna in*
dividuella tryckare. Även vid förhållande*
vis små fordonsdieslar har man numera
börjat använda liknande separatpumpar
utan inbyggd kamaxel. (Ex. General Mo*
tors 2*taktsdiesel.) I tab. 4: 1 anges några
exempel på olika pumpstorlekar för små
och stora dieselmotorer.

I diagram 4/7 anges bränslematningens
storlek som funktion av kolvdiametern
vid olika reglerstångvägar i pumpen.

Den för ett slag erforderliga kvantite*
ten bränsle kan överslagsvis beräknas ur

1000•Ne - B

Q =-—r mm3

y • np • 60 * i

B = specifik bränsleförbrukning (g/hkh)
i = motorns cylinderantal
7= bränslets volymvikt (för bränn*
olja = 0,82—0,88)
Ne= motorns bromsade effekt i hk

np= pumpens varvtal (vid 4*taktsmoto*
rer = nm/2)

Vid val av kolvdiameter måste, förutom
insprutningsmängden, även hänsyn tagas
till insprutningstiden uttryckt i kamaxel*
grader. Ju kortare insprutningstid desto
större kolvdiameter. Insprutningstiden kan
även ändras genom kamaxelns nockform.

Vid vanligen förekommande förbrän*
ningsförfaranden för dieselmotorer brukar
man generellt kunna uttrycka detta så, att
ju mindre luftcirkulation motorn konstrue*
rats för desto kortare kan insprutnings*
tiden vara, dvs. större kolvdiameter och
brantare nockform.

Riktlinjer vid val av bränsletilloppsled*
ningar och tryckledningar anges i DIN —
Kr 3365 s. 1 och 2.

Spridaren

Spridaren har till uppgift att splittra
och fördela bränslet i förbränningskam*
maren. Man skiljer på öppna och slutna
spridare. De öppna spridarna äro endast

Fig. 4/8. Olika utföranden av sluten sprU
dare: a och b) stängd resp. öppen tapp=
spridare, c) stängd enhålsspridare och d)
öppen flerhålsspridare.

Fig. 4/9. Bränsleduschens form beroende
på tappform, lyfthöjd och kontraktion i
spridarehålen.

försedda med trånga öppningar för bräns*
let och äro ej utrustade med någon rör*
lig del som öppnar och sluter spridaren.

De slutna spridarna, som numera till
övervägande del användas, äro försedda
med en rörlig nål, som medelst koniskt
eller plant säte avstänger bränsleduschen.
De öppna genom bränslets tryck på nå*
lens koniska del och stänga genom fjä*
dertryck mot dess övre del. Fig. 4/8 visar

1 sektion olika utföranden på den slutna
spridaren.

Bränsletrycket verkar på nålens koniska
yta ovanför ventilsätet och lyfter nålen
mot en i spridarehållaren inspänd fjäder.

Spridarna uppdelas i tappspridare, en=
hålsspridare och flerhålsspridare för att
passa förekommande utföranden på vir*
velkammare, förkammare och förbrän*
ningsrum (direktinsprutning). Tappspri*
darnas tapp ges varierande diameter (1 à

2 mm) och form för att lämpa sig för
olika placering av spridaren. Bränsledu*
schens form kan påverkas av tappens ut*

MASKINTEKNIK

777

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:04:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/2/0777.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free