Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kondensation
ekonomi erhålles. Det av ångan bildade
kondensatet kan härigenom tillvaratagas
och som matarevatten tillföras ångpannan.
Som kylmedium användes vatten.
En kondensoranläggning består av kon»
densorn, pumpar för kylvatten, luft och
kondensat med tillhörande armatur och
rörledningar.
Vakuum mätes vanligen i Torr och ans
gives ofta i °/o av barometerståndet. Efter*,
som detta varierar, får man olika vakuum
för samma absoluta tryck i kondensorn.
För att erhålla jämförbara värden måste
man göra omräkning till normalt baromes
terstånd 760 Torr. Om B är barometers
ståndet och v uppmätt vakuum i Torr, så
är B—v det absoluta trycket i kondens
sorn och vakuum i °/o av normalt lufts
, . 760—(B—v) 1
Ångans tryck i en kondensor är beroende
på temperaturen och är lika med den
mättade vattenångans tryck vid kondensas
tets temperatur. Men kondensorn innehåls
ler även luft, som medföljt ångan från
matarevattnet eller inträngt genom otäthes
ter i boxar och packningar eller vid stråls
kondensorer avskiljts från kylvattnet. Som
teoretiskt möjligt vakuum betecknar man
det som skulle erhållas utan närvaro av
luft.
Värmeinnehållet av ångan vid inloppet till
kondensorn är lika med värmefallet från
pådragsventilen till kondensorn mins
skat med det värme som omsatts i arbete
i maskinen. Om värmefallet A = —i2 och
Gå = ångförbrukningen i kg per ind. hästs
kraft och timme, så är indikerade verks
ningsgraden »? = -
632
vilket anger
Gd(h—iz)’
huru stor del av A som omsatts i arbete.
Värmeinnehållet i avloppsångan blir då
i = i"x—V eller i = i t—kcal/kg. i vas
VJ A
rierar liksom Gå med maskintyp, ångtryck,
överhettning, vakuum och fuktighetshalt
men kan vid överslagsräkningar sättas =
= 580—600 kcal/kg.
Kylvattnets temperatur kan vara mycket
olika beroende på klimat och årstid.
Grundvatten har en tämligen jämn tempes
ratur av ca 10°, vatten från floder och
sjöar upp till 25°, havsvatten i temperes
råde klimat upp till 20°. Vid återkylning
får man räkna med 25°—35°.
Strålkondensering
Vid denna tillämpas antingen likströms?
eller motströmsprincip eller en kombinas
tion av båda.
Strålkondensorer äro enkla i utförande,
billiga i anläggningskostnad och kunna
användas vid dåligt eller förorenat kyls
vatten men kondensatet och dess värme
går förlorad. Endast vid rent kylvatten
kan varmvattnet användas som matares
vatten.
Beteckningar:
i = ångans värmeinnehåll kcal
f.=kylvattnets tilloppstemperatur °C
f = kylvattnets avloppstemperatur °C
t(j = ångans temperatur °C
fc=kondensatets temperatur °C
tk=temperaturen i °C i kondensorn,
motsvarande ångans temperatur vid pk
fj = luftens temperatur °C
pfe=tryck i kondensorn ata
pä = ångans tryck ata
Pj=luftens tryck ata
Gv = kylvattenmängd kg/h
Gd = ångmängd kg/h
G;=luftmängd kg/h
n = kylvatten pr kg ånga i kg
Vt = luftens volym m3/h
P = abs. tryck kgf/m2
T = abs. temperatur "K,
R = gaskonstanten för luft = 29,27
MASKINTEKNIK
817
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
