Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kondensation
ningsgrad och luften kan då upptaga y—y’
kg ånga pr m3 luft.
Avkyles atmosfärisk luft av t" till en
temperatur som motsvarar ångans del*
tryck vid t°, så blir luften mättad {(p—\)
och ångan börjar att kondenseras. & mot*
svarar daggpunkten och är den lägsta teo*
retiskt möjliga temperatur, till vilken vatt*
net skulle kunna avkylas och kallas kyl*
gräns. I verkligheten ligger vattnets av*
loppstemperatur betydligt högre. —t2
kallas kylzon eller kylzonbredd och bör
vid en god kylare ligga så lågt som möj*
ligt. Ett mått på kylförmågan utgör för*
hållandet (fig. 3/6).
t1 v
Genom direkt beröring med vattnet upp*
tar luften en värmemängd Q — Gl cp(ta—t
R.T
Volymen av 1 kg luft är v=z~p~ Vikten
av ångan i denna luftvolym är vid dess
inlopp (Pj?ivi och vid avloppet (Pa7ayu och
<Pa7ava—(PiYjVi är vikten av det vatten,
som avdunstats pr kg luft. Vid avloppet är
luften mättad och <Pa = 1. Skillnaden i vär*
meinnehåll är den värmemängd, som av*
givits av vattnet.
Totala värmemängden som upptagits av
luften blir sålunda Q = Glcp(ta—■ti) + Gl
(VWà-^W/)’ Men Q = Gifi och
G1G2 = Gl(<parava—<piyivi). Då blir erfor*
derlig luftmängd Gt —
=_G^t-U)_
Som hjälp vid beräkningen kan diagram*
met i fig. 3/7 användas. Genom avläsning
av våta och torra termometern exempelvis
15° och 20° resp. erhålles mättningsgra*
den = 60 % och värmeinnehållet i 1 kg luft
10 kcal.
Fuktigheten i atmosfären är beroende på
årstid och klimat. Som genomsnitt kan
Fig. 3/6. Diagram över kylförmågan.
man räkna t~ 15° och qp — 70 %>. Kylzo*
nens bredd ligger mellan 8° och 12°. Enär
dragförlusten i gallerverket är avsevärd
bör luftens hastighet i tornet vara låg, 2
till 4 m/s.
Förutom lufthastigheten bestämmes tor*
nets tvärsektion av den s. k. regnhöjden,
varmed menas den höjd till vilken vatt*
net skulle stiga på 1 timme, om det ej
funnes något avlopp. Regnhöjden är van*
ligen 2,5 till 4 m/m2/h. Ersättning för det
vatten som avdunstas uppgår till omkring
1,5 °/o av Gj. Luften har benägenhet att
stryka utefter väggarna i tornet och kom*
mer då ej i beröring med den centrala de*
len av vattenregnet.
MASKINTEKNIK
823
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
