Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄNGTURBINER
Fig. 2/6. Skovelkonstruktion för låga
påkänningar.
Fig. 2/7. Labyrinttätning.
ningsringens yttersida valsas fast kring ex*
pansionsringens, 4, ena bulb, vars andra
bulb invalsas i infästningsringen, 2. Den*
na fasthålles i turbinskivan, 1, med dikt*
ningstråden, 3. För att minska läckaget
mellan skovelringarna äro tätningskanter*
na, 7, indiktade i förstärkningsringarna.
Högt påkända skövlar utföras på
STAL*turbinerna helfrästa. På båda sidor
om skovelsystemet finnas fasta och rote*
rande labyrintplattor, (33) (34) i fig. 2/5,
av den i fig. 2/7 visade konstruktionen.
Härigenom nedbringas ångläckaget till
avloppet.
De båda axeltätningarna, (25) i fig. 2/5,
vars konstruktion framgår av fig. 2/8, be*
gränsa ångläckaget till atmosfären.
Trummorna
Skovellängderna i yttersta ringarna be*
gränsas av påkänningarna, varför de sista
ringarna uppdelas i avdelningar. Dylika
ringar kallas skoveltrummor (fig. 2/5 och
2/9). Trummorna i moderna STAL*turbi*
ner två* högst tredelade.
Vid denna turbin är, som av fig. 2/5
framgår, turbinskivorna uppdelade i tre
delar (35) (36) (37), vilka vid turbiner
på mindre effektbelopp förenas med ex*
pansionsringar av samma konstruktion
som detaljerna 2, 3, 4 och 5 i fig. 2/6.
Vid turbiner på större effektbelopp an*
vändas i stället koniska bultar (fig. 2/9).
Denna elastiska konstruktion gör turbinen
så gott som okänslig för de i den prak*
tiska driften vanligen förekommande tem*
peraturvariationerna, varför denna tur*,
bintyp kan, som av officiella prov fram*
går, startas från kallt tillstånd, uppköras
i fullt varvtal och därefter påläggas full
last på någrä få minuter.
Enligt de av Töre Lindmark och Emil
Alm 1932 utförda officiella leveranspro*
ven med den till Statens Ångkraftverk i
Västerås levererade 50 000 kW STAL*tur*
binen upptogs vakuet — stillastående och
kall turbin — till 80 %> på 2 min., starta*
des och uppkördes till fullt varvtal 1500
r/m på ytterligare 2 min.
Avloppsarean och axialstegen
Sista stegets avloppsarea måste om möj*
ligt göras så stor, att lägsta C2 erhålles.
Vid Ljungströmturbinerna möjliggöres
Fig. 2/8. Axeltätning (25 i fig. 2/5).
860
INGEN JÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
