Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Radialturbiner
Konstruktionens stora fördelar göra sig
därför starkast gällande vid turbiner kon*
struerade för små och medelstora turbin*
konstanter dvs höga admissionstryck och
stora värmefall, där förbättringen av ång*
förbrukningen per kWh ligger mellan
3—15% relativt de vanliga STAL*turbi*
nernas — högsta förbättringen vid de
minsta turbinkonstanterna.
Skovelsystemet
Skovelringarital och diametrar
Erforderlig 2u- för erhållande av bästa
totala skovelverkningsgrad (lämpligaste
Parsons tal se fig. 2/3) bestämmer såväl
ringantalet som yttersta trummans av*
loppsradie, se ekv. (28), så länge upp*
trädande ringpåkänningar ej sätta gräns
härför. Vid en kondenseringsturbin av
valig dubbelrotationstyp (STAL) på ca
3000 kW och n = 3000 r/m uppgår ring*
antalet till ungefär 35 st., medan antalet
hos en motsvarande av flerskivtyp ut*
gör ungefär 58 st. Största hittills av STAL
Vig. 2/12. Skovelsystem och inrxerdelar till en flerskivig kondenseringsturbin.
använd utloppsdiameter är 1200 mm vid
n = 3000 r/m samt 2200 mm vid n = 1500
r/m.
Skovellängden
Vid en första överslagsräkning kan sko*
vellängden beräknas ur formeln
1,02 • G’ • v2
(29)
där G’s = skovelångmängden i kg/s = total*
ångmängden till turbinen min*
skad med axel*labyrint* och
skovelläckaget
D = diametern över skovelns utlopps*
kant i m
Minsta av STAL hittills använda sko*
vellängd = 5 mm, största = 95 mm vid
n = 3000 r/m samt 154 mm vid n = 1500 r/m.
Skovelbredden
Skovelbredden bestämmes i allmänhet
av i ringarna uppträdande påkänningar,
är minst i de innersta ringarna, ökar med
MASKINTEKNIK
863
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
