Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VATTENTURBINER
Fig. 2/5. Lawaczeckhjul.
med skovlarna radiellt riktade och med
ett tjockt nav, varvid utseendet liknar en
fartygspropeller. Det förekommer även
att skovlarna äro riktade diagonalt och
turbinerna benämnas då lawaczeckturbi?
ner. (Fig. 2/5.) Löphjulsskovlarna utföras
i regel hos dessa turbiner löstagbara.
Enligt tab. 2: 1 har propeller? och kap?
lanturbiner sitt användningsområde be?
gränsat till cirka 30 m fallhöjd. (Kaplan?
turbiner ha dock utförts för fallhöjder
över 40 meter, t. o. m. upp till 56 m.) Vid
projektering av en kraftanläggning gäller
att avgöra vilken av typerna francis?, pro?
peller? eller kaplanturbin, som blir den
lämpligaste. I fig. 2/6 äro verkningsgrads?
kurvor för de nämnda turbintyperna upp?
ritade. Dessa kurvor äro uppställda som
jämförelse och äro endast genomsnitts?
värden för sådana inbyggnader som van?
ligtvis förekommer i praktiken. Av kur?
vorna har kaplanturbinens den flackaste
formen. Därnäst kommer francisturbinen
och sedan propellerturbinen, vars verk?
ningsgradskurva har det brantaste för?
loppet med toppen vid nära fullast. Den
flacka verkningsgradskurvan för kaplan?
turbinen beror på att löphjulsskovlarna äro
vridbara, dvs. man arbetar här med ett
stort antal löphjul, med de för varje på?
drag lämpligaste skovelvinklarna. Av fig.
2/6 framgår vidare att en kaplanturbin
kan överbelastas betydligt mera än en
francis? eller propellerturbin.
I syfte att ernå en bättre totalverknings?
grad förekommer det att man installerar
flera francisturbiner, antingen som själv?
ständiga aggregat eller kopplade på ge?
mensam axel. Man kan t. ex. ha tre löp?
hjul på samma axel, en enkelturbin och
en dubbelturbin. Om effektbehovet är 100?
procentigt köres med alla tre löphjulen,
men sjunker det till cirka 2/3 kopplas en?
kelturbinen från, och sjunker det till ca
1/3 kopplas dubbelturbinen från, och man
kör då med endast enkelturbinen. På
detta sätt är det möjligt att köra turbiner?
na med god verkningsgrad även vid delbe?
lastningar. Enär turbinerna ha skilda på?
dragsanordningar kunna ledhjulen till de
frånkopplade turbinerna stängas, och för
att löphjulen ej skola rotera med i vatt?
net »luftas» sugrören, dvs. luft insläppes
i dessa. Det är också brukligt att man in?
stallerar en kombination av en kaplan?
Tab. 2: i. Spec. varvtal och fallhöjder för
olika turbintyper.
Turbintyp ns
Peltonturbiner:
1 stråle ^30 2 000
2 strålar 17—42 2 000
4 strålar 24-60 2 000
Francisturbiner:
långsamlöpare 60—150 300—100
normallöpare 150—250 100—50
snabblöpare 250—500 50—20
Propeller= och
kaplanturbiner 400—1 000 30—
904
INGEN JÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
