Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Reaktionsturbiner
Delturbiner, strömlinjer
Nästa åtgärd blir att upprita s. k. deU
turbiner, dvs. vattenvägen genom ledhjul
och löphjul delas av rotationsytor i ett
antal delar så dimensionerade, att lika stor
del av vattenmängden passerar genom var
och en. Rotationsytornas form anges av
deras snittlinjer med bildplanet eller, som
det vanligen kallas meridiansnittet. Dessa
linjer kallas oftast strömlinjer, ehuru de
endast utgöra cirkulära projektioner av de
verkliga strömlinjerna, dvs. de banor, ut?
efter vilka vattnet rör sig i begränsnings?
ytorna mellan delturbinerna.
Vattenhastigheten utefter »strömlinjerna» i
meridiansnittet, meridianhastigheten cm är
icke konstant. Om rotationshålrummet,
som det kallas vore skovelfritt och virvelfri
strömning förutsättes, skulle hastighetsför?
delningen bli ungefär densamma som i en
krök med parallella begränsningsytor, enl.
fig. 3/4, för vilken gäller c • f? = konstant.
Tillämpas detta på strömningen genom
en turbin, blir hastigheten vid bandet
många gånger större än hastigheten vid
navet. Ledhjulsskovlarna och löphjulsskov?
larna samverka emellertid till, att en dy?
lik hastighetsfördelning icke kan bliva
fullt utbildad. Den skulle också menligt
inverka på turbinens egenskaper.
Vid praktiskt konstruktionsarbete kan
strömlinjerna uppritas på följande sätt. På
en diameter, som ligger i ledhjulet vid
A—A, se fig. 3/5, delas ledhjulshöjden i
ett visst antal lika delar. Planet vid B—B
med banddiametern D delas i lika många,
lika stora koncentriska ringareor, och på
samma sätt förfares med planet vid C—C
nedanför löphjulets utlopp. Genom de så
erhållna punkterna dragas strömlinjerna.
Areorna vid skovelns utloppskant kontrol?
leras genom att inskriva cirklar mellan
strömlinjerna, varvid cirklarnas medelpunk?
ter skola ligga på skovelkanten.
Fig. 314. Hastighetsfördelning i krök.
Man justerar strömlinjernas dragning,
till dess, att produkten d • r blir nära kon?
stant för samtliga delturbiner. Vid sko?
velns inloppskant avtager delturbinernas
areor från navet mot bandet. Arean av
varje delturbins inlopp och utlopp beräk?
nas, och tabeller uppgöras härpå, en för
inloppskanten och en för utloppskanten
enligt nedanstående:
Delturbin nr Yta dm2
1 2-r 1-dt= yt
2 2 • r, • d2 = y2
3 2 • r3- d3— y3
Summa Y dm2
Då delturbinernas areor vid utloppskan?
ten äro i det närmaste lika blir hastighe?
ten där utefter strömlinjerna konstant och
erhålles av
a
där är en koefficient beroende av sko?
veltjockleken.
skoveldelning—skoveltjocklek
skoveldelning
Man kan vanligen sätta ," = 0,85.
MASKINTEKNIK
909
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
