Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Reaktionsturbiner
I ekvationen för delningen t användes
samma D som vid beräkningen av perife*
rihastigheten och det erhållna värdet av*
sättes i samma diagram, se fig. 3/5. Man
kan då, som av figuren framgår, få fram
skovelöppningen direkt ur diagrammet.
Minskas det därvid erhållna värdet med
skoveltjockleken, erhålles den verkligasko*
velöppningen a2, dvs. avståndet från sko*
velspetsens översida till närliggande sko*
velundersida, mätt i strömlinjens rota*
tionsyta.
Vid plåtskovlar kan man överslagsvis
bestämma skoveltjockleken efter formeln:
k-(20+H)
s2 =-j—- L) t Z mm.
yzi
där k — 0,7o—0,75, D och Him.
Delvattenmängden qu q2 etc. kontrolleras
genom varje delturbins skovelöppning enl.
följande:
Delturbin
1 dt ■ a2’ • w2’ –-qt
2 7 ff t!
a2 • a2 • w2 = q2
q1 + q2+ .. . = q
och q-z^Qj
Därvid är a2 och w2 medelvärden för de
två strömlinjer, som begränsa delturbinen
ifråga. Om det så erhållna Q^värdet icke
stämmer med det förut beräknade måste
hastighetstrianglarna justeras genom änd*
ring av c2. Någon avvikelse kan tillåtes,
dock bör det vid efterkontrollen erhållna
värdet icke understiga det först beräknade.
Sedan nöjaktig överensstämmelse uppnåtts,
kan man taga itu med inloppet.
Av uppställningen s. 909 erhålles vär*
dena på clm. Eftersom de variera, bör
en kurva uppritas över desamma med d=
värdena som abskissa. Man erhåller på så
sätt clm*värdena vid strömlinjerna. Enligt
huvudekvationen (2) är vid vinkelrätt ut*
lopp "i’ = • g. Om det nu gäller den
mellersta strömlinjen drages från dess
skärningspunkt med inloppskanten en ver*
tikal till u diagrammet varigenom värdet
på ux erhålles. Detta insättes i huvudek*
vationen och clu beräknas och avsättes på
uu se fig. 3/5. Genom spetsen på clM dra*
ges en horisontallinje, på vilken clm av*
sättes. Triangeln fullbordas genom att ct
och w± uppritas. w1 anger skovelns in*
loppsriktning. På samma sätt uppritas
trianglarna för de andra strömlinjerna.
Med tillhjälp av hastighetstrianglarna
kan skovelformen i strömlinjernas rota*
tionsytor uppritas. För de strömlinjer, vil*
kas riktning vid utloppskanten icke allt*
för mycket avviker från den axiella, utbre*
das därvid rotationsytorna som cylind*
rar, fig. 3/6 a. Där de bilda stor vinkel
med axeln, t. ex. vid navet, inlägges en
tangerande kon, som utbredes, fig. 3/6 b. I
senare fallet skola skoveländarna vid ut*
loppet ha formen av cirkelevolventer. I
fig. 3/6 är endast utbredning och skovel*
snitt uppritade för strömlinjerna 3 och 5.
Sedan detta utförts för samtliga strömlin*
jer, delas dessa i ett antal lika stora delar
med utgångspunkt från utloppskanten.
Samma delar avsättas i utbredningarna
fig. 3/6 a och b. Delningspunkterna 1, 2,
3 etc. motsvaras i cylindersnittet av paral*
leila räta linjer 1, 2, 3... och i den ko*
niska utbredningen av koncentriska cirk*
lar.
Därefter börjar man med uppritandet av
skovelplanet, fig. 3/6 c. Först inlägges då
utloppskanten som vanligen bildar en rät
linje gående genom axelcentrum. Genom
att avsätta de i utbredningen erhållna måt*
ten eu e2, e3 etc i skovelplanet och proji*
ciera motsvarande radiella mått från verti*
kalsnittet, erhållas punkterna 1, 2, 3...
på strömlinjernas horisontalprojektioner
och med ledning härav kunna strömlin*
jerna uppritas i skovelplanet. Vid inlopps*
kanten kontrolleras, att strömlinjernas
vinkel mot radien överensstämmer med
MASKINTEKNIK
911
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
