Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VATTENTURBINER
Fig. 4/2. Verkningsgradskurvor vid
n=30 och 15.
mitten en knivskarp egg, som delar strålen
i två hälfter. De så bildade strålarna av*
länkas symmetriskt i förhållande till hju*
lets mittplan.
Peltonskovelns form är svår att få fram
på teoretisk väg, varför man huvudsakli*
gen är hänvisad till praktiska försök.
Grundade på sådana äro skovelns hu=
vuddimensioner nedan angivna i förhål*
lande till strålens diameter d. Betecknin*
gar enligt fig. 4/3.
B^kid, 1^1,4 B, T«0,28ß,
0,335 B, e«0,O78 B.
Med stråldiametern d avses den diameter
som erhålles vid turbinens maximala vat*
tenmängd, varvid verkningsgraden anta*
ges vara 80%.
Skovelbredden bestämmes efter strålen
vid det pådrag, där turbinen skall giva
bästa verkningsgrad, så att då verknings*
graden skall vara god vid mindre beläst*
ningar tages koefficienten för skovelbred*
den kx — 2,8 d—3,2 d. Skall maximala verk*
ningsgraden ligga vid fullast tages kt =
= 3,5 d—id. Verkningsgradskurvan för*
skjutes sålunda mot fullast vid ökning
av skovelbredden.
Skovlarna måste utföras synnerligen
omsorgsfullt och med polerade ytor för att
nedbringa friktionsförlusterna. Eggen i
skovelns mitt göres knivskarp, för att strå*
len utan stöt skall träffa skoveln. Vinkeln
ß2 (fig. 4/3) väljes så, att vattnet efter om*
böjningen nätt och jämnt går fritt för ef*
terföljande skovels baksida vid full stråle.
I skoveln finnes ett urtag, som ger strå*
len tillfälle att, utan att beröra andra
skövlar, träffa den skovel eller de två
skövlar som stå i bästa läge för strålens
kraftverkan.
Hjulets periferihastighet är ungefär lika
med halva strålhastigheten c0, eller u=
= K- VT7 g • H, där K,, är en erfaren*
hetskoefficient varierande mellan Ku —
= 0,4—0,48. För överslagsberäkningar kan
man sätta Kn = 0,46.
Med u = Ku- j/ • 2 • g • H=n-D- n/60
erhålles
(24)
Löphjulsdiametern D är diametern på den
cirkel, vilken förlängningen av munstyc*
kets centrumlinje tangerar.
Det ungefärliga skovelantalet
JT-D
k,-B
(25)
där k2 = 0,49—0,52. För överslagsberäk*
ningar tages ko = 0,5.
Vid dimensionering av skovelinfästnin*
gen måste man räkna med:
1) De växlande belastningarna på grund
av strålkraften.
2) Centrifugalkraften vid normalt varvtal
och vid rusningsvarvtal, 1,8 n—1,9 n.
3) Belastningen från strålen på en skovel
vid stillastående hjul.
Skovlarna utföras i regel löstagbara och
fästas vid navskivan med passbultar. I
vissa fall gjutas skovlarna i ett stycke med
navet. Detta utförande stöter dock på
stora svårigheter ur gjutteknisk synpunkt.
Sprickbildningar uppstå härvid lätt invid
skoveleggen. Ju högre ns desto svårare
blir det att fästa skovlarna. Av Thoma
uppställd tab. 4: 1 anger de ungefärliga
högsta ns per stråle, som kan tillåtas vid
olika fallhöjder.
928
INGEN JÖRS HANDBOKEN"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
