Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNGPANNOR
För undvikande av cirkulationsrubbs
ningar får ångbildningen ej drivas alltför
långt. Hur långt sammanhänger givetvis
med den konstruktiva utformningen. I
regel går man nog ej gärna över ca 10 %
av den vattenmängd, som tillföres ekonos
misern.
Ångsvattenblandningen föres direkt till
panna genom stigrör utan armatur (vens
tiler), som kan verka hindrande för ströms
ningen.
Efter byggnadsmaterialet kunna ekonos
misrarna uppdelas i följande typer:
Gjutjärnsekonomisrar av släta rör
Denna typ med vertikalställda rör, upps
till och nedtill anslutna till fördelnings*
och samlingslådor och med skrapanords
ningar för sotning, var vanlig i ekono*
miserns barndom men utföres knappast
nu för tiden.
Kamrörsekonomisrar av gjutjärn
En sådan visas i fig. 9/1. Kamrören äro
här försedd med fyrkantiga ändflänsar och
rören staplas på varandra, vilande på änd*
flänsarna och med dessa även sidledes ins
till varandra. Rören äro förenade med
fastbultade ändkrökar på sådant sätt att
vattnet genomströmmar rören i ett antal
parallellkopplade slingor. Olika varianter
finnas av liknande ekonomisrar. De er*
fordra effektiva farbara eller stationära
sotblåsningsapparater.
Kamrörsekonomisrar av gjutjärn äro ans
vändbara för tryck upp till 40—60 at ö.
I fig. 7/9 visas en kamrörsekonomiser
efter en snedrörspanna. Den är så ordnad
att rökgaserna helt eller delvis kunna för*
bikopplas. Detta är en fördel i regleringss
avseende. Det kan också vara lämpligt att
vid uppeldning helt förbikoppla ekono*
misern till undvikande av svettning på
ekonomiserrören. Även vid eventuell res
paration och rengöring av ekonomisern är
detta förmånligt. Dock är komplikationen
med många spjäll, som kanske icke alltid
täta, en olägenhet.
Vid många pannor av färskare datum
brukar man avstå från möjligheten att
koppla rökgaserna förbi ekonomisern som
exempelvis framgår av fig. 7/23.
Även fig. 7/14 visar en panna med kam*
rörsekonomiser.
En avart till kamrörsekonomisrarna är
den s. k. nålrörsekcnomisern, vid vilken
rören äro gjutna med nålar i stället för
kammar, varigenom en motsvarande yt*
förstoring på rökgassidan erhållits.
Ståltubsekonomisrar
Ståltubsekonomisrar hava under senare
år funnit ökad användning. De utföras av
tuber bockade till slingor av lämplig form
och inpressade i eller fastsvetsade till för*
delningss och samlingslådor.
Ekonomisrar av denna typ äro förhärs
skande vid de högre trycken (över 60 at ö)
men användas även för de lägre.
En ståltubsekonomiser med en mindre
ledning för förbikoppling av rökgaser di*
rekt till skorstenen har ångpanneaggrega*
tet i fig. 7/10.
Vid ståltuber finnes större risk än vid
gjutjärnsrör för korrosion på vattensidan,
om ej väl avgasat matarvatten användes.
Vid de matarvattenberedningsanläggnins
gar, man nu har, är dock risken härför
minimal.
Stålrörens ytterdiameter är 30—50 mm.
Även utföras stålrörsekonomisrar med
fastsvetsade, i spiral löpande kammar.
Roterande ekonomiser, system Simmons
Vid Simmons roterande ekonomiser, fig.
9/2, består värmeytan av rör med påpres*
sade stålplåtar. Rören äro samordnade till
en rotor. Matarvattnet ledes in genom ros
toraxelns ena ända, passerar rörslingorna
och går ut genom axelns andra ända. Rös
ren med de påpressade stålplåtarna hava
vid drift en viss fläktverkan så att denna
1040
INGEN JÖRSHA NDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
