Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Luftförvärmare
Fig. 912. Schematisk bild av Simmons
roterande ekonomiser.
ekonomiser samtidigt fungerar som rök?
gasfläkt.
Periferihastigheten hos rotorn är 25—70
m/s.
Apparaten är rumsbesparande och kän?
netecknas av högt värmegenomgångstal.
Kap. io. Luftförvärmare
Luftförvärmarens fuktion är att utvinna
ytterligare värme från rökgaserna sedan
de lämnat ångpannan eller ekonomisern
och att höja temperaturen hos luften, som
antingen kan användas till förbrännin?
gen, för torkning, lokaluppvärmning eller
andra ändamål.
Bruket av förvärmare för förbrännings?
luft innebär att den ur rökgaserna extra?
herade värmemängden returneras till ång?
pannans brännkammare. Genom en sådan
cirkulation av värme genom pannaggrega?
tet kommer rökgasernas temperaturförlopp
genom panna och eventuell ekonomiser
att ligga på en högre nivå vid samma
brännkammarbelastning än om luftförvär?
mare icke användes.
Sålunda erhålles vid samma brännkam?
marbelastning uttryckt i frigjord värme?
mängd från bränslet vid förvärmd luft en
högre brännkammartemperatur än med
kall luft.
Detta medför fördelen av större avstrål?
ning i brännkammaren och högre gastem?
peratur vid ingången i pannaggregatets
konvektiva delar, vilket betyder att ökad
värmeupptagning erhålles per kvadratme?
ter värmeyta mellan brännkammaren och
luftförvärmaren.
Särskilt vid mindervärdiga, fuktiga
bränslen är detta fallet. Vid starkt kylda
brännkammare kan under vissa förhållan?
den användningen av högt förvärmd luft
utgöra förutsättningen för att tändning
skall säkerställas.
Vid bränslen, som förbrännas i suspen?
sion (kolpulver, olja, gas) är den högsta
lufttemperatur, som brukar användas vid
ångpannor, ca 300° C, men den teoretiska
gränsen för lufttemperaturen vid lämpligt
kyld eldstad bestämmes av den högsta
temperatur, som materialet i luftförvärma?
ren tål.
Vid kolpulvereldning användes sekun?
därluft, förvärmd till max. ca 300° C.
Primärluftens temperatur begränsas av
förhållandena i kvarnar och brännare till
ca 100° C och är beroende bl. a. på bräns?
lets fuktighetshalt.
Vid styckekoleldning varierar den maxi?
malt använda temperaturen från 175° vid
vanderroster till 230—260° vid stokereld?
ning.
Den högsta luftförvärmningstemperatur,
som härvid kan tillåtas, begränsas av as?
käns smältpunkt. Smälter askan i fyrbäd?
den bakar slaggen, och halten oförbränt
i aska och slagg kan stiga till skadliga be?
lopp. Hos oss, som importerar kol och
där man alltså icke säkert vet, vilka kol
man får från tid till tid, kan en viss för?
siktighet vara berättigad vid projektering
av anläggningar, och det torde vara klokt
att ej gå högre än till lufttemperaturer av
ca 125° C.
MASKINTEKNIK
66
1041
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
