Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ängpanneaggregatens armaturutrustning och övriga tillbehör
Fig. 11/11. Huvud för sotblåsriingsapparat
med genomgående dysrör, typ Superior.
Därvid använder man en apparat i ta*
get och börjar med dem vid eldstaden,
varefter komma de övriga i tur och ord*
ning längs rökgasernas väg genom panna,
ekonomiser och luftförvärmare.
Man bör se till att sotblåsningen verk*
ställes vid hög belastning på pannan, då
temperaturen på förbräningsgaserna är
hög. Man bör vidare tänka på att öka
draget under den tid blåsningen sker så
att föroreningarna verkligen avlägsnas ur
pannan.
Kontrollutrustning
För att kunna överblicka driften och
göra denna ekonomisk samt för att öka
säkerheten finnes en hel del instrument
som visserligen icke äro föreskrivna av
myndigheterna men icke desto mindre
kommit till stor användning, särskilt vid
större och mera komplicerade anlägg*
ningar.
Rökgaskontroll
För att få små förluster skall man vid
eldningen eftersträva att uppnå den hög*
sta möjliga COo*halt i rökgaserna, som
är förenlig med låg halt oförbränt i aska
och slagg och frånvaro av oförbrända ga*
ser, i första hand CO + H2 i rökgaserna.
Av apparater för rökgaskontroll finnas
många olika typer arbetande enligt ke*
misk eller elektrisk princip. Det sist*
nämnda är numera vanligast vid fast in*
byggd apparatur, medan de övriga, t. ex.
Orsat*apparaten, mestadels användas till*
fälligt för kontroll av de ordinarie drifts*
instrumenten.
Temperaturmätare
Förutom Hg*termometrar användas ter*
moelement och motståndstermometrar, för
mätning av temperaturen i eldstaden op*
tiska strålningspyrometrar. Vid anbringan*
det av temperaturmätningsinstrument är
det viktigt att dessa placeras på ända*
målsenligt sätt.
I rörledningar bör känselkroppen infö*
ras till mitten av tvärsnittet och i gas*
resp. luftkanaler på de ställen där ström*
ningen är starkast. I krökar och döda
vinklar får man lätt felaktiga värden. Föl*
jande mätställen äro lämpliga:
Rökgastemperatur efter panna, ekono*
miser, luftförvärmare.
Ångtemperatur efter överhettare.
Matarvattentemperatur före och efter
ekonomiser.
Lufttemperatur före och efter luftför*
värmare.
Mängdmätare
Bland dessa märkes utrustning för mät*
ning av den tillförda bränslemängden så*
som kolvågar, oljemängdmätare etc. Dess*
utom finnas mätare för ånga, vatten och
luft. Mängdmätarna göras vanligen såväl
indikerande som summerande, ibland även
registrerande.
Drag- och tryckmätare
för mätning av draget på rökgassidan i
pannans olika delar samt trycket för pri*
mär* och sekundärluft.
MASKINTEKNIK
1051
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
