Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNGPANNOR
Å andra sidan följer med minskad al*
kalitet hos pannvattnet större risk för
uppkomst av pannsten. Alkali tillföres van*
ligen i form av NaOH. Då man har fos*
fatdosering, behövs i vissa fall ingen sådan
tillsats. Som mått på alkaliteten har man
det s. k. alkalitetstalet enligt Vereinigung
der Grosskesselbesitzer:
Drifttryck at ö Alkalitetstal
< 20 400+50 °/o
20— 40 200±50%>
40—100 50+50 %
> 100 30±50 %
De värden, som erhållas vid den dag*
liga kontrollen av pannvattnet, bestämma
storleken av alkalidoseringen. Man kan
även reglera alkalihalten genom botten*
blåsning, som vid moderna anläggningar
mestadels är kontinuerlig. Dess storlek
bestämmes alltefter matarvattnets resp.
pannvattnets koncentration. För att minska
förlusterna använder man det varma bot*
tenblåsningsvattnet till att uppvärma det
ingående råvattnet.
2. Resthårdheten i avhärdat matarvat*
ten fälles i pannan med trinatriumfosfat.
3. Fosfatet bör lämpligen tillsättas direkt
till pannan med pump för att förhindra
avsättningar av siam i rörledningar och
ev. ekonomiser.
För att förhindra pannstensbildning re*
kommenderas fosfatöverskott i pannan på
ca 20 à 25 mg/1 mätt såsom P205. Ca 45 g
kristalliserat trinatriumfosfat åtgår per m3
vatten och tysk hårdhetsgrad.
4. Noggrann övervakning av syrehalten
i pannvattnet bör ske under driften, så
att den icke överskrider tillåtna värden
(s. 1053 mom. 3).
Fig. 12/3. Kopplingsschema för matarvattenberedningsanläggning.
1054
INGEN JÖRSHA NDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
