Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknologiska prov
fald samverkande faktorer. Det är därför
omöjligt att med ett enda prov bestämma
ett materials nötningsegenskaper. I många
fall är det endast genom praktiska drifts*
prov möjligt att avgöra om ett material är
lämpligt eller ej för visst ändamål. Följande
olika typer av nötningsprov förekomma:1
a) Prov med glidande nötning mellan
torra ytor.
b) Prov med glidande nötning med
smörjmedel mellan ytorna.
c) Prov med rullande nötning mellan
torra ytor.
d) Prov med rullande nötning med
smörjmedel mellan ytorna.
e) Prov med nötning av fast slipmedel.
f) Prov med nötning av fast slipmedel
i plastisk massa.
g) Prov med nötning av fast slipmedel i
vätska.
h) Prov med nötning av fast slipmedel
i gas.
i) Prov med nötning av vätskor.
Beträffande utförandet av teknologiska
prov samt andra dylika än de ovan nämnda
hänvisas till Handbuch der Werkstoffprü*
fung bd I, II och III.
Röntgengenomlysning.2 Metoden användes
för påvisandet av sådana fel som pipe,
porer, segringar och slagginneslutningar i
det inre av material. Medelst röntgenstrå*
lar kastas en skuggbild av föremålet på en
fotografisk film eller på en skärm. Rönt*
genapparater finnas för spänningar upp
till 300 kV. Med 200 kV är det möjligt att
genomlysa 70 mm stål, 45 mm mässing
eller 400 mm aluminium. Vid ökning av
spänningen till 250 kV höjas dimensions*
gränserna med ca 20 %. Vid skärmbe*
traktning kunna blott provas 1/4 så grova
dimensioner som vid fotografering. Möj*
ligheten att påvisa fel är ungefär lika för
alla material. Vid fotografering kunna fel
påvisas som ha en utsträckning i strålrikt*
ningen av ca 1 %. Vid skärmbetraktning
är motsvarande värde ca 4 %. I stället för
röntgenstrålar kan användas 7*strålar från
radioaktivt preparat. Denna metod ger
mindre bildskärpa och användes vanligen
endast på svåråtkomliga ställen och för
mycket tjockt gods.
Magnetpulverprovning.3 Vid denna prov*
metod påvisas plötsliga ändringar av per*
meabiliteten hos magnetiserbart material
i eller i närheten av ytan. Ändringarna
kunna uppstå till följd av sprickor, slagg*
inneslutningar m. m. Vid påsprutning av
järnpulver i torrt tillstånd eller slammat i
vätska sker en anhopning av pulvret vid
felstället. Magnetiseringen åstadkommes
antingen genom att provföremålet införes
i ett elektromagnetiskt fält eller genom att
en växelström eller en likström sändes
genom detsamma. För fullständig under*
sökning av ett föremål måste magnetise*
ring och provning utföras i två vinkelräta
riktningar. Sådana fel kunna nämligen ej
påvisas, som ligga parallellt med kraft*
flödet. Påvisbarheten av en spricka i ytan
är beroende av fältstyrkan, sprickans
bredd, dess utbredning (yta) och dess för*
lopp i förhållande till det magnetiska flö*
det. Fältstyrkan bör ligga mellan 40 och
90 A t/cm. Upp till 40 At/cm har en ök*
ning av fältstyrkan mycket stor betydelse,
över 90 At/cm har en ökning av den*
samma ringa betydelse. Sprickor med en
bredd av 1/10 000 mm kunna påvisas, om
1 Siebel. Handbuch der Werkstoffprüfung, Berlin 1939, Bd II.
2 Kurs i röntgenteknik, Teknisk Tidskrifts förlag. Norrköping 1943.
3 Schrader, H. Ober praktische Erfahrungen in der Anwendung des Magnetpulverver*
fahrens zur Rissprüfung. Technische Mitteilungen Krupp. Forschungsheft, Ber. 2 1939,
Anhang s. 18—28. Se även Ståhl und Eisen 1940 s. 634—640 samt 655—660.
MATERIALLÄRA
37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
