Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRN OCH STÄL
Gjutjärn framställes genom omsmält*
ning av tackjärn och skrot i kupolugn
eller i mindre utsträckning i flamugn eller
i elektrougn.
Stål framställes av tackjärn genom färsk*
ning och raffinering, varvid kol, kisel,
mangan och fosfor oxideras och bortgår
som gas eller slagg. De olika färsknings*
metoderna framgå av tab. 3:3.
Stålet tappas i kokiller till göt, som
kunna vara otätade eller tätade. I otätade
göt bildas gasblåsor vid stelnandet, vilka
dock välla ihop under varmbearbetningen.
Tätade, dvs. biåsfria göt erhållas genom
desoxidation av stålet strax före eller un*
der tappningen genom att till stålet sättes
ett eller flera av desoxidationsmedlen ki*
sel, mangan eller aluminium. Stål med låg
kolhalt, som i stora mängder framställes
enligt den basiska martin* eller thomas*
metoden tillverkas vanligen otätat, stål
med högre kolhalt än ca 0,2 % och legerat
stål tillverkas tätat.
Direkt framställning av järn med låg
kolhalt av malm är möjlig men användes
endast för framställning av järnsvamp, som
är råvara vid stålframställningen.
Indelning av det tekniska järnet
1. Gjutjärn. Järn med >ca 1,7 % C. Icke
smidbart. Legerat gjutjärn är sådant
som legerats med andra ämnen än
kisel, mangan, fosfor och svavel eller
med mera än ca 3 % av vardera av
dessa ämnen. Det indelas efter brott*
utseendet i grått, melerat och vitt gjut*
järn. Aducergods är vitt gjutjärn, som
genom värmebehandling (torrfärskning)
överförts till en mjuk produkt.
2. Stål. Järn med <ca 1,7 % C, som vid
framställningen erhållits i flytande
form. Smidbart. Efter framställnings*
metoden talas om degeU, bessemer=,
thomas=, martin= och elektrostål. Ole=
gerat stål eller kolstål är sådant stål,
som håller <ca 0,5 % kisel <ca 0,5 %
mangan, <ca 0,06 % fosfor, <ca 0,o6 %
svavel och <ca 0,i% av andra ämnen.
Legerat stål är allt övrigt stål.
3. Välljärn. Järn, som genom smältfärsk*
ning av tackjärn framställts i degig kon*
sistens enligt lancashire*, vallon* eller
puddelmetoden. Välljärnet är mjukt,
smidbart och olegerat. Det har liten
användning (främst till kätting).
Gjutjärn
Litteratur: Piwowarsky, E. Hochwertiges
Gusseisen, Berlin 1942; Alloy Cast Irons.
American Foundrymens Association, Chi*
cago 6, Illinois 1944.
Sammansättning och hållfasthetsegenskaper.
Egenskaperna hos gjutjärn bestämmas
främst av kolets tillståndsform och fördel*
ning som i sin tur betingas av svalnings*
hastighet och halten av andra legerings*
ämnen spec. kisel. De olika gjutjärnssor*
terna kunna indelas enligt fig. 3/5.
Det mesta av det ordinära gjutjärnet
för konstruktionsändamål är ferritiskt*
perlitiskt. Högvärdigt, olegerat gjutjärn
innehåller fin grafit, jämnt fördelad i en
Gjutjärn
I
Grått gjutjärn
Större delen av kolhalten förekommer som grafit
Brottet är grått
i i i i i
Ferritiskt Ferritiskt* Perlitiskt Martensitiskt Austenitiskt
*perlitiskt
HB=100—140 HB = 140—180 HB = 180—350 HB=350—700 HB = 140—220
I I
I I I I
Indelas i olika klasser
allt efter hållfastheten
I
Vitt gjutjärn
(ledeburitiskt)
Innehåller ej grafit
Brottet är vitt
I i
Perlitiskt Martensitiskt
HB=280—550 HB=550-700
Fig. 3/5. Indelning av gjutjärnsorter.
40
INGEN JÖRS HANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
