Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gjutjärn
Fig. 3/6. Gjutjärnsdiagram enligt Maurer.
grundmassa av perlit utan ferrit eller fri
cementit. [Skalor över karbidstorlek och
karbidfördelning i gjutjärn återfinnas i
ASTM (American Society for Testing
Materials) A 247—41 T 1944, part I, s.
1425—32.]
Gjutjärn med hög hållfasthet framstäld
les genom
1. Reglering av avkylningshastigheten
2. Sänkning av kolhalten
3. Smältöverhettning
4. Behandling med vissa ämnen, t. ex.
kalciumsilicid, vilka ej äro att betrakta
såsom legeringsämnen i egentlig be?
märkelse eller
5. Legering, särskilt med krom, nickel,
molybden eller vanadin.
Det viktigaste legeringsämnet är kolet
och därnäst kisel, som befrämjar grafit?
bildningen. Förhållandet kol:kisel är be?
stämmande för gjutjärnets karaktär som
framgår av fig. 3/6. Inverkan av övriga le?
geringsämnen framgår av tab. 3:4.
Tab. 3:5 är en sammanställning av
förekommande gjutjärnssorter och tab. 3:6
innehåller typanalyser av gjutjärn för
olika ändamål.
Hållfastheten hos gjutjärn är även be?
roende av den dimension, till vilken det
gjutes, vilket kommit till uttryck i för?
Fig. 3/1. Anvisningars betydelse för gjut=
järn och stål. (Kuntze.)
slaget av år 1935 till svensk standard
för gjutjärn, tab. 3:7.
Förlängningen vid dragprov är som regel
mindre än 0,5 %.
Tryckhållfastheten är ca 4 gånger så stor
som draghållfastheten.
Utmattningshållfasthet hos gjutjärn. Böj?
utmattningsgränsen är 0,3—0,6 gånger
draghållfajstheten och vridutmattningsgrän?
sen 0,7—0,9 gånger böjutmattningsgrän?
sen. Känsligheten för anvisningar vid ut?
mattning är betydligt mindre än för stål,
vilket framgår av fig. 3/7. I denna har
formverkan uttryckt med formfaktorn
avsatts på abskissan och anvisningskäns?
ligheten uttryckt med inverterade värdet
av känslighetsfaktorn ßk på ordinatan.
[Kuntze, W. Mechanische Prüfung von
Werkstoffen auf ihre Gebrauchseignung.
Archiv für das Eisenhüttenwesen 12
(1938/1939), Heft 7, s. 329/34.]
På grund av den större tryck? än drag?
hållfastheten får utmattningsdiagrammet
för gjutjärn ett speciellt utseende, som
framgår av fig. 3/8.
MATERIALLÄRA
41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
