Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRN OCH STÄL
Fig. 3/8. Drag*tryck=utmattningsdiagram
för gjutjärn G 22. (Enl. Moore och Kom=
mers.)
Egenskaper i värme. Vid upphettning av
gjutjärn kan en strukturförändring åtföljd
av volymökning börja göra sig märkbar
redan vid ca 300° C. Förändringen orsa*
kas dels av att cementiten sönderfaller i
grafit och ferrit och dels av oxidation. Till
följd av svällningen sjunker hållfastheten.
Volymökningen kan i extrema fall uppgå
till 30 %.
Följande faktorer inverka på volym*
ökningen:
1. Sammansättningen. Kol och kisel be*
främja volymökningen, krom och nic*
kel motverka densamma.
2. Strukturen. Ju grövre grafiten är desto
större blir volymökningen.
3. Gashalten. Gjutjärn med hög gashalt
ökar mera i volym än gjutjärn med låg
gashalt.
4. Glödgningsatmosfären. I oxiderande at*
mosfär och i vattenånga sker större
volymökning än i neutral atmosfär.
5. Temperaturen. Ju högre temperaturen
är desto större blir volymökningen.
6. Upprepade värmningar och svalningar
orsaka större volymökning än konstant
temperatur.
Fig. 3/9. Hållfasthet i värme hos gjutjärn
av olika hållfasthetsklasser. (R. Mailändcr
och H. Jungbluth.)
Störst blir volymökningen när tempera*
turen pendlar omkring perlitomvandlings*
punkten (AJ.
Högvärdiga, olegerade gjutjärnssorter
äro volymbeständiga upp till 400° C, låg*
legerade upp till 550° C och specialgjut*
järn till ännu högre temperaturer.
Genom ytbehandling såsom förzink*
ning, emaljering, förkromning m. m. kan
gjutjärnet skyddas mot volymökning i
värme.
Hållfasthetsegenskaperna vid högre tem*
peraturer framgå av fig. 3/9. Temperaturer
upp till 400° C ha föga inverkan. Lege*
ring med krom, nickel, molybden och
vanadin är fördelaktig.
Teknologiska och fysikaliska egenskaper.
Gjutbarheten ökar med stigande tempe*
ratur och ökad halt av kol, kisel, mangan
och fosfor.
Krympningen uppgår i genomsnitt till ca
1 % för grått gjutjärn och ca 2 % för vitt
gjutjärn. Den är starkt beroende av ut*
formning och sammansättning.
Elasticitets= och glidmodulerna öka med
stigande hållfasthet men minska med sti*
gande spänning, fig. 3/10 (Hookes lag gäl*
ler ej för gjutjärn).
42
INGEN JÖRS HANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
