Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stål
den och dimensionen. Ofta kan man räkna
med att sträckgräns och brottgräns äro
10 % och förlängning, kontraktion och
slagseghet upp till 33 % lägre i tvärrikt*
ningen än i längdriktningen.
Hos gjutgods äro hållfasthetsegenska*
pernå lika i alla riktningar (ehuru ej i
alla lägen). Då emellertid gjutgodset all*
tid innehåller mera makro* och mikro*
skopiska felaktigheter än det varmbear*
betade stålet måste man räkna med något
sämre hållfasthetsegenskaper för gjutet än
för varmbearbetat stål.
Som byggnads? och enklare konstruk*
tionsmaterial användes olegerat icke vär*
mebehandlat stål. Vid högre fordran på
hållfasthet samt då låg vikt är av nöden
användes legerat, seghärdat stål.
I stor utsträckning ha normer för kon*
struktionsstål med avseende på analys och
hållfasthetsegenskaper utarbetas av skilda
institutioner i olika länder.
Tab. 3:16 innehåller exempel på sam*
mansättning, egenskaper och användnings*
områden för konstruktionsstål.
Utmattningshållfasthet hos stål. De vär*
den på utmattningsgränsen, som brukar
angivas för stål, gälla vanligen för pole*
råde provstavar med en diameter eller
tjocklek av omkring 10 mm samt för mitt*
spänningen 0. Motsvarande värden kunna
beräknas av brottgränsen enligt följande:
böjning = 0’4 tiU
ffw drag*tryck=°>3 tül °’5 °B
Tw=0,2 till 0,4 Oß
Följande faktorer utöva inflytande på
utmattningsgränsens storlek:
1. Dimensionen. Med ökning av dimen*
sionen minskar utmattningshållfasthe*
ten, fig. 3/16. [Werkstoff*Handbuch
Ståhl u. Eisen, Düsseldorf 1937.]
2. Anvisningar. Fig. 3/17 anger anvisnings*
faktorns ßk (jfr s. 29) storlek för prov*
stavar med hål och med spetsig an*
Kurva 1: Vridutmattning, Cr*Ni*W*stål,
<*B=92 kgf/mm2. Polerade provstavar utan
anvisning.
Kurva 2: Samma stål. Provstavar med tvär*
gående hål.
Kurva 3: Böjutmattning, Cr*Ni*stål, —
= 116 kgf/mm2. Polerade provstavar utan
anvisning.
Kurva 4: Böjutmattning, kolstål, öß = 57
kgf/mm2. Polerade provstavar utan an*
visning.
Kurva 5: Samma stål. Svarvade provstavar
utan anvisning.
Kurva 6: Samma stål. Provstavar med an*
visning.
Fig. 3/16. Provstavsdimensionens inverkan
på utmattningshållfastheten. (Mailänder
och Bauersfeld samt Faulhaber.)
visning. [Körber, F. och M. Hempel.
Zugdruck*, Biege und Verdrahwechsel*
beanspruchung an Stahlstäben mit
Querbohrungen und Kerben. Mitteil*
ungen Kaiser Wilhelm Institut Eisen*
forschung Düsseldorf 1939, s. 1—26.]
3. Ytbeskaffenhet. Fig. 3/18 anger den
procentuella minskningen av böjutmatt*
MATERIALLÄRA
47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
