Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk dimensionsstandard
469 Aducerade släta rördelar. Buss?
ningar
470 Aducerade släta rördelar. Nip?
pelmuff med hals
471 Aducerade släta rördelar. Sex?
kantnipplar
472 Aducerade släta rördelar. Sex?
kantnipplar, förminskade
473 Aducerade släta rördelar. Kopp?
lingsmutter
474 Aducerade släta rördelar. Halv?
blanka rörmuttrar
475 Aducerade släta rördelar. Prop?
par
476 Aducerade släta rördelar. Prop?
par
477 Aducerade släta rördelar. Kopp?
lingar med plan tätning
478 Aducerade släta rördelar. Kopp?
lingar med konisk tätning
Muffrör av gjutjärn
430 Flänsrör, muffrör och rördelar
av gjutjärn för gas? och vatten?
ledningar. Tekniska leveransbe?
stämmelser
405 Detaljmått
406 Raka rör
407 Förminskningsrör
408—410 T?rör
411—413 Korsrör
414 Krokrör 90°
415 Krokrör 45°
416 Krokrör 22,5°
417 Lösmuffar
418 Vårtrör
419—421 T?rör med fläns
422—424 Korsrör med fläns
425 Flänsrörstycke
426 Flänsrörstycke med muff
427 Rörproppar
428 Rörhattar
Kap. 4. Aluminium och aluminiumlegeringar
Förekomst i naturen och
framställning av aluminium
Förekomst i naturen. Av den tillgängliga
jordskorpans vikt beräknas 7,5 % vara
aluminium, som är den rikligast förekom?
mande metallen. Som jämförelse kan näm?
nas, att järnet, som förekommer näst rik?
ligast, utgör ungefär 4,7 % av jordskor?
pans vikt. Anmärkningsvärt är att alumi?
niumhalten synes avtaga med ökat djup
under jordytan.
Aluminium är en viktig beståndsdel i
praktiskt taget alla bergarter. De viktigaste
undantagen äro sandsten och kalksten,
men den finnes även i mindre mängder
i dessa. I betydande mängder förekom?
mer aluminium i granit, syenit, diorit,
gabbro, labradorit, lerskiffer, leror osv.
Aluminium är därvid bunden endera som
silikat (fältspatarter, glimmerarter, leror,
leucit, cyanit m. fi.) eller som oxid eller
hydrat. De viktigaste utgångsmaterialen
för framställning av aluminium tillhöra
den sistnämnda gruppen, varvid ur ekono?
misk synpunkt endast de aluminiumrikaste
råmaterialen användas.
De viktigaste råmaterialen äro bauxit
och laterit. De brytvärda fyndigheterna
innehålla vanligen 55—65 % A1203, upp
tül 25 % Fe203, upp till 5 % Si02,
12—30 % HoÖ och upp till ett par pro?
cent TiOa. De viktigaste bauxitproduce?
rande distrikten ligga i södra Frankrike,
Dalmatien, Istrien, Ungern, Ryssland,
Förenta Staterna (Arkansas, Georgia, Te?
nessee, Alabama) och Guyana. Andra rå?
material, som kunna komma i fråga för
aluminiumframställning, äro bl. a. alunit,
leucit, kaolin och labradorit. Ännu så
länge äro dock dessa minerals betydelse
härför ringa. I Sverige har under det
andra världskriget aluminiumframställning
baserats på andalusit från Boliden.
Framställning. Framställning av alumi?
nium ur råmaterialet är uppdelat på två
huvudprocesser, nämligen a) framställning
av ren lerjord och b) framställning av
metallen ur lerjord genom smältelektrolys.
MATERIALLÄRA
147
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
