- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 5. Material. Byggnad. Värme och sanitet /
152

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ALUMINIUMLEGERINGAR

högre hållfasthet än t. ex. härdad plåt med
samma sammansättning) samt med dimen?
sionen hos halvfabrikatet. Uppgifter läm?
nas även på utmattningshållfastheten vid
roterande böjning vid 50 mill. varv och
med polerad yta hos provet. Slutligen
angives lämplig mjukglödgningstempera?
tur samt vid de härdbara legeringarna
anvisningar på härdningsbehandlingen.
Hållfasthetsegenskaperna i tab. 4:3 äro
baserade på rumstemperatur.

Al Mn är något starkare än renalumi?
nium. I korrosionshänseende äro de båda
materialen ungefär jämställda. Denna
legering användes, då något högre hålls
fasthet erfordras, än som erhålles med
renaluminium. Exempel på användning
äro stora mjölkflaskor, mejerikärl, behål?
lare, stora kokkärl, fasadbeklädnader,
fönsterbågar, skyltar m. m.

Al Mg har även goda korrosionsegen?
skaper och är i detta hänseende t. o. m.
överlägset renaluminium vid angrepp av
havsvatten och svagt alkaliska lösningar.
Hållfastheten ökas med ökad Mg?tillsats
som framgår av tab. 4: 3. Till följd av de
med ökad Mg?tillsats ökade framställ*
ningssvårigheterna bli legeringar med hög
Mg?tillsats relativt dyra. Legeringarna an?
vändas inom transportväsendet, till appa?
rater och kärl inom kemiska industrin, för
flygplansdetaljer, för överbyggnader och
inredningsarbeten på krigs* och händels?
fartyg m. m. Dessa legeringar äro lätta
att polera och lämpa sig utomordentligt
väl för eloxering, varför de kommit
till användning inom arkitekturen till
beklädnader, lister, räcken, armatur?
detaljer osv.

AlMgMri kännetecknas av god korro?
sionsbeständighet speciellt mot havsvat?
ten och halvsluft samt mot svagt alka?
liska lösningar. Den användes liksom
AlMn och AlMg i stället för renalumi?
nium, då större hållfasthet erfordras.

AlCuMg, vanligtvis benämnd dural, är
den ojämförligt viktigaste härdbara lege?
ringsgruppen. Urtypen för dessa lege?
ringar är duralumin (med tillsatserna ca
4 % Cu, ca 0,5 %Mg, ca 0,5 % Mn), som
upptäcktes av Alfred Wilm år 1906. Härd?
ningsbehandlingen består dels i en upp=
lösningsbehandling, vid vilken genom ma?
terialets upphettning till ca 500° C och där?
på hastiga avkylning en fast lösning åstad?
kommes, dels en efterföljande åldring,
varunder hållfastheten och hårdheten ökar
under det att förlängningen förblir prak?
tiskt taget oförändrad. Vid vanlig dural
utföres denna åldring vid rumstemperatur
och kallas därför kallåldring till skillnad
från varmåldring, som utföres vid högre
temperatur (vanligen 120—180° C) och
tillämpas vid vissa legeringar snarlika
dural, avsedda vanligtvis för smide (t. ex.
AlCuNi) samt vid legeringstypen AlMgSi.

Under kallåldringen ökas till en början
hållfastheten och hårdheten relativt has?
tigt men sedan allt långsammare. Åld?
ringsprocessen är praktiskt taget avslutad
efter 5—8 dygn. Man kan dock även efter
denna tid, speciellt om järnhalten är hög,
konstatera en obetydlig ökning i hållfast?
heten och hårdheten.

Tidigare har man ansett, att hållfast?
hetsökningen under åldringen står i sam?
band med en findispers utskiljning av
CuAL ur den fasta lösningen. Under kall?
åldringen inträder emellertid ej några med
mikroskop iakttagbara ändringar i struk?
turen. Icke ens genom röntgenundersök?
ningar kan man fastslå, om någon ny
strukturbeståndsdel bildats. Utom håll?
fasthetsegenskaperna förändras även vissa
fysikaliska egenskaper under kallåld?
ringen. Så t. ex. minskas under förloppet
elektriska ledningsförmågan, vilket tyder
på, att ingen utskiljning ur den fasta lös?
ningen ägt rum. Man anser därför nu?
mera, att under kallåldringen blott sker
en viss förskjutning inom Al?gittret, var?

152

INGEN JÖRSH ANDBOKEN

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:05:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/5/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free