- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 5. Material. Byggnad. Värme och sanitet /
153

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Egenskaper

vid visserligen inga nya faser eller märks
bara ändringar i gitteravstånden uppstå,
men att dock en viss utskiljningsförbere?
delse, medförande ökad hållfasthet och
hårdhet, äger rum.

Genom varmåldring av dural och durals
liknande legeringar erhålles däremot en
finfördelad utskiljning av CuAl,. Hålls
fastheten förbättras därvid, men samtidigt
bli tyvärr korrosionsgenskaperna väsents
ligt försämrade till följd av den stora pos
tentialdifferensen melan bildad CuAL och
den fasta lösningen (interkristallina kors
rosionsangrepp). De försämrade korro?
sionsegenskaperna äro anledningen till, att
varmåldring sällan tillämpas vid dural i
form av halvfabrikat, ty risk förefinnes i
de flesta fall, att materialet kan bli utsatt
för korrosionsangrepp. Varmåldring ans
vändes däremot i stor utsträckning vid
smide, beroende på att ifrågavarande des
täljer vanligen kunna skyddas effektivare
samt att smide alltid har relativt grova
sektioner varigenom korrosionsfaran ej är
så allvarlig som vid t. ex. tunn plåt.

Jämfört med renaluminium och koppars
fria aluminiumlegeringar har även kalls
åldrad dural relativt dåliga korrosionss
egenskaper, om det blir utsatt för angrepp
av t. ex. havsvatten. I avsikt förbättra
motståndskraften mot korrosionsangrepp
pläteras därför i stor utsträckning dural
med renaluminium eller med kopparfri,
vanligtvis härdbar aluminiumlegering.

Dural användes speciellt inom kom?
munikationstekniken (flygplan, järnvägss
vagnar, bussar, bilar etc.), inom transs
portväsendet och för rörliga konstruks
tionsdetaljer utsatta för stora påkäns
ningar, då det gäller att nedbringa massas
krafterna. Legeringstypen användes kort
sagt i alla sådana fall, då vid höga pås
känningar låg vikt eftersträvas.

Som exempel på med dural snarlika le?
geringar angives i tab. 4: 3 två legeringar
av typen AlCuNi, nämligen RR56 och

RR 59. Dessa äro smideslegeringar, avsedda
i första hand för motordetaljer. RR 56 an?
vändes sålunda för vevstakar, stjärnmotor?
hus, cylindertoppar, bränslepumpar m. m.
RR 59 användes speciellt för varmsmidda
eller varmpressade kolvar. Som angives i
tab. 4:3 underkastas dessa legeringar
varmåldring.

AlMgSi är en annan härdbar legerings?
typ, som fått stor teknisk användning. I
legeringen ingående Mg och Si ge lege?
ringskomponenten Mg2Si, som med alus
minium bildar en legeringsserie på samma
sätt, som de enskilda elementen var för
sig. Efter upplösningsbehandling inträder
i dessa legeringar en viss ökning i håll?
fastheten och hårdheten under lagring vid
rumstemperatur. I allmänhet önskas emel?
lertid ännu högre hållfasthet och hårdhet,
och därför underkastas dessa legeringar i
de flesta fall varmåldring, vanligtvis vid ca
160° C. Då Cu eller någon annan skad?
lig tung metall ej ingår i legeringen, bli i
detta fall korrosionsegenskaperna även
med materialet i varmåldrat tillstånd myc?
ket goda.

AlMgSi?legeringar ha, som framgår av
tab. 4:3, något lägre hållfasthet än dural?
legeringarna. Däremot äro de lättare att
smida, ha bättre korrosionsegenskaper,
äro lättare att polera och äro lämpade för
eloxering. De användas därför till detals
jer, då samtidigt god hållfasthet och god
kemisk beständighet erfordras. Exempel
på användningsområden äro smidda, varm?
pressade eller valsade detaljer för spårs
vagnar, bussar och fartyg, för maskindelar,
för armatur, i form av lister och profiler
för beslag, trappräcken m. m., inom arkis
tekturen etc.

AlZnMg är en härdbar legeringstyp, som
under de sista åren börjat komma
till användning för flygplansbyggnad och
andra ändamål. Legeringen erhåller sina
högsta hållfasthetsegenskaper genom upp?

MATERIALLÄRA

153

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:05:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/5/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free