Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Behandling
tionsugnar. Av stor vikt är, att ugnen är lätt
reglerbar. Onödig överhettning av metal*
len måste nämligen undvikas i avsikt
undgå gasupptagning av smältan. Den
lämpliga gjuttemperaturen är därtill myc*
ket snävt begränsad (se tab. 4:5).
Aluminiumlegeringar upptaga mycket
begärligt gaser, framför allt väte, som vid
stelnandet föranleder porositeter. Vätet
erhålles genom reduktion av fuktighet eller
genom sönderdelning av oljor, varför på
alla sätt måste förhindras, att fuktighet
eller olja inkommer i ugnen. De kunna
införas med insatsen (fuktigt, oljehaltigt
skrot bör avfettas och torkas), med bräns*
let (användes koks bör den vara torkad),
med förbränningsluften, med flussmedlet
(oftast hygroskopiskt), från ugnens mur?
verk (väl torkad ugn erfordras) eller från
degeln (bör vara väl förvärmd och be*
friad från äldre flussmedelsrester). Är
smältan gashaltig, kan det mesta av ga*
serna avlägsnas genom att gjuta upp den
till stora tackor, som långsamt få stelna,
och därpå omsmälta tackorna genom att
låta smältan stå en längre tid vid en tem*
peratur omedelbart över smältpunkten,
varvid lämpligt flussmedel tillföres, eller
genom att behandla smältan med vissa ga*
ser( klor, kväve).
En aluminiumsmälta oxideras lätt. Den
därvid bildade aluminiumoxiden har nära
nog samma spec. vikt som metallen och
uppträder därtill vanligtvis i form av
tunna hinnor, varför i metallen inblan*
dad oxid är svår att avskilja. Om en
smälta med oxider inkommer i gjutfor*
men, bildas porösa ställen, varigenom
hållfastheten starkt nedsättes. Inbland*
ning av oxider i smältan bör därför på
alla sätt förhindras. På metallytan bildat
skum avlägsnas genom försiktig skumning
och medelst ett skumjärn uppfångas vid
behov i smältan inblandade oxider. Vid
gjutningen bör fritt fall undvikas eller, om
detta ej är utförbart, fallet göras så lågt
som möjligt i avsikt förhindra att oxid,
bildad på metallstrålen, medryckes in i
gjutformen.
Till följd av den låga spec. vikten er*
fordras vid tillverkning av aluminium*
sandgjutgods en mera gasgenomsläpplig
form än vid gjutning av tunga metaller,
så att trots det låga hydrostatiska trycket
utpressandet av luft och vattenånga vid
rätt tidpunkt ur gjutformen möjliggöres.
Formsanden bör vara halvfet, medelgrov*
kornig till grovkornig (lämplig kornstor*
lek 0,05—0,5o mm, varvid 50—70 % bör
ligga mellan 0,i—0,2 mm). Lerjordshalten
bör vara 11—14 % och fuktighetshalten
5—6 %. Tillsatser av olja, kolstoft, sulfit*
lut, melass e. d. användes ej, emedan de*
samma lätt förorsaka gasupptagning av
smältan. Endast för invecklade kärnor kan
en obetydlig tillsats av dextrin, linolja
e. d. användas i avsikt öka hållbarheten.
Råsandsgjutning är den vanligaste gjut*
metoden. Kärnorna torkas dock vid
180—220° C.
Kokillgjutgods av aluminiumlegeringar
får vid tillräckligt stora tillverkningsserier
allt större användning på grund av de där*
med förenade fördelarna (snabbare pro*
duktion, större måttnoggrannhet, bättre
hållfasthetsegenskaper, mindre skrotfall,
mindre putsningsarbete).
Sammanfogning. Sammanfogningsarbeten
utföras genom falsning, skruvning, nitning,
svetsning eller lödning. Av dessa äro nit*
ning och svetsning mest betydelsefulla.
Nitning är det viktigaste sammanfog*
ningssättet vid bärande konstruktioner.
Då aluminium och dess legeringar bibrin*
gas sin höga hållfasthet genom endera
kallbearbetning eller härdning, skulle den*
samma förloras genom värmning, och
med anledning därav användes uteslutande
kallnitning. Ett annat skäl varför endast
kallnitning bör användas vid dural är, att
en värmning av duralmaterial allvarligt
MATERIALLÄRA
159
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
