Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kisel, mangan, krom, volfram
nas i Afrika, Indien, Ryssland och Bra*
silien. I Sverige förekomma fyndigheter av
mindre betydelse (Långban m. fi.). Fram*
ställningen sker såväl i elektrisk ugn som
masugn genom malmens reduktion med
kol. Kolfattig legering (ferromangan
affiné) framställes genom malmens reduk*
tion med kisel i elektrisk ugn. Mangan*
metall med ca 98 % Mn framställes genom
aluminotermisk reduktion av ren mangan*
oxid.
Sveriges tillverkning av manganjärn är
av mindre omfattning. Behovet är dock
betydande och täckes huvudsakligen ge*
nom import. Ferromanganlegeringarna ha
silverglänsande brottyta, som dock vid
förvaring i luft genom långsam oxidation
mattas. I handeln förekommer mangan*
järn i styckeform. Den vanligaste standard*
kvaliteten, som håller ca 80 % Mn, ca
6 % C och resten järn, är vanligtvis fram*
ställd i masugn. Ferromangan affiné hål*
ler 80—90 % Mn, 0,i—1 % C och resten
Fe. Manganmetall med 98 % Mn är kolfri.
Vid sidan av ferromanganlegeringar an*
vändes i ganska stor utsträckning som
desoxidationsmedel en dubbellegering ki*
selmangan, hållande ca 65 % Mn, ca 20 %
Si, ca 1 % C och resten järn.
Ferromangan användes såväl för desoxi*
dation och avsvavling av järn och stål som
för legering av dessa. Det s. k. Hadfield*
stålet med 13 % mangan har stor slitstyrka
och seghet och användes till krosskäftar
o. dyl. Pulvriserad ferromangan med låg
kolhalt utgör en viktig beståndsdel i be*
klädnad av svetselektroder. Manganmetall
användes vid tillverkning av vissa lätt*
metaller.
Krom
Utgångsmaterial är krommalmer av
olika typer. De viktigaste fyndorterna äro
Mindre Asien, Rhodesia, Indien, Ryssland,
Jugoslavien, Filippinerna m. fi. Sverige
saknar praktiskt taget krommalmer men är
trots detta ett av de viktigaste ferrokrom*
producerande länderna. Malmbehovet täc*
kes genom import. En stor del av det pro*
ducerade kromjärnet exporteras. Fram*
ställningen sker numera uteslutande i
elektrisk ugn. Vid reduktion med kol er*
hålles kvaliteter med hög kolhalt. Vid
framställning av ferrokrom med låg kol*
halt användes kisel som reduktionsmedel.
Metallurgiska svårigheter föreligga för
uppnående av de lägsta kolhalterna, vilka
för vissa ändamål äro nödvändiga (rost*
fria stål).
Ferrokromlegeringarna uppvisa ett sil*
verglänsande brott, vid låg kolhalt erhål*
les ett grovkristalliniskt brott. Någon för*
ändring vid förvaring i luft förekommer
icke. I handeln förekommer kromjärn
krossat till stycken av varierande storlek.
Ferrokrom håller 65—75 % Cr, varierande
kolhalt mellan 0,os—10 % och resten järn.
De vanliga handelskvaliteterna indelas med
hänsyn till kolhalten, som är utslagsgi*
vande för användningen, i följande grup*
per: 8—10, 4—6, max 2, max 1, max 0,5,
max 0,25, max 0,i5, max 0,io, max 0,os,
max 0,06 % C.
Ferrokrom användes som legeringsme*
tall. Kvaliteterna med högre kolhalter an*
vändas till låglegerade kromstål, t. ex.
kullagerstål, verktygsstål etc. Ferrokrom
med låga kolhalter (ferrokrom affiné)
finna sin huvudsakliga användning till
rostfria och eldhärdiga stål, vilkas egen*
skaper betingas av kromhalten, antingen
enbart eller i kombination med nickel och
molybden. Nämnas bör även, att krom på
olika sätt kommer till användning vid för*
kromning och kromatering.
Volfram
Utgångsmaterial är volframmalmer av
olika typer, varav de viktigaste äro vol*
framit och scheelit. De viktigaste fyn*
digheterna finnas i Kina, Burma, USA,
Australien, Bolivia, Spanien, Portugal etc.
Sverige hyser endast obetydliga fyndig*
heter (bl. a. Yxsjö) men har trots detta en
betydande produktion av ferrovolfram, ba*
serad på importerad malm. Export av fer*
rovolfram äger rum. Framställning sker
vanligen i elektrisk ugn genom oxidens
reduktion med kol. Volframmalmen har
dessförinnan vanligtvis anrikats. Alumino*
termisk reduktion förekommer även.
Ferrovolfram har i frisk brottyta ett me*
talliskt utseende och mattgrå färg Speci*
fika vikten är anmärkningsvärt hög, över
15. I handeln förekommer ferrovolfram
MATERIALLÄRA
205
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
