Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Framställning. Egenskaper
volframmetall. Metallpulvret blandas med
kol och upphettas så att volframkarbid
erhålles. Andra karbider framställas på
liknande sätt. Karbidpulvret blandas sedan
med koboltmetallpulvret i en kulkvarn.
Pulverblandningen pressas till ämnen, som
försintras, så att de få en viss samman»
hållning och kunna hanteras. Därav till?
formas genom sågning, slipning och fil?
ning de avsedda formstyckena, varvid
20—25 % krympmån måste läggas på, eme?
dan bitarna minska sin volym till ungefär
hälften vid den följande sintringen. Denna
försiggår i vätgasatmosfär vid en tempe?
ratur av ca 1 400—1 500°, varvid kobolten
smälter och genom ytspänningskraften
drar ihop karbidkornen till en tät massa.
Efter sintringen är hårdmetallen färdig att
lödas på verktyg och slipas.
Tack vare den pulvermetallurgiska fram?
ställningsmetoden genom sintring av en
pulverblandning, erhåller man en ytterst
finkornig, hård, tät och seg legering. Vol?
framkarbid kan även gjutas men blir då
spröd och grovkristallinisk och är då icke
användbar som skärmetall utan endast till
slitskydd (huvudsakligen sandblästermun?
stycken).
Fysikaliska egenskaper och kvaliteter. På
grund av sin höga hårdhet är hårdmetal?
lerna ytterst slitstarka. Slitdetaljer av hård?
metall visa sålunda en 200—1 000 gånger
större slitstyrka än detaljer av stål. Men
av ännu större betydelse är deras tempe?
raturbeständighet som gör att hårdheten
bibehålles vid de höga temperaturer som
uppstå i eggen av ett skärverktyg under ar?
bete. Denna egenskap möjliggör flerdubbla
skärhastigheter gentemot snabbstålsverk?
tyg och motsvarande ökad produktion vid
skärande bearbetning såsom svarvning,
fräsning och borrning.
Hårdmetall framställes i 6 olika stån?
dardkvaliteter för skärverktyg enligt föl?
jande tabell. De tre S?kvaliteterna (S1,
S 2 och S 3) användas för bearbetning av
långspånande material såsom stål och stål?
gjutgods. De innehålla volframkarbid och
titankarbid. Titan gör legeringen mer
temperaturbeständig och minskar benä?
genheten för klibbning och kraterbildning
vid svarvning av segt stål. Kobolthalten
ökar från S 1 till S 3 och gör den senare
kvaliteten segare och mjukare så att den
håller bättre vid stötpåkänningar. Utom
dessa standardkvaliteter förekommer en
hårdare specialkvalitet FI, avsedd för fin?
bearbetning av stål.
De övriga kvaliteterna innehålla vol?
framkarbid och kobolt i olika proportioner
och användas för bearbetning av kort?
spånande material enligt tabellen. Av sär?
skild betydelse är här den höga slitstyrkan
och värmeledningsförmågan. Kobolthalten
är avpassad till att ge lämpligaste kombi?
nation av hårdhet och seghet för angivna
ändamål.
Tryckhållfastheten är för samtliga kvali?
teter mycket hög (ca 400 kgf/mm2) under
det att böjhållfastheten är betydligt lägre
och varierar mellan ca 125 kgf/mm2 för
den sprödaste kvaliteten SI till ca 180
kgf/mm2 för den mjukaste och segaste
G2. Elasticitetsmodulen är utomordent?
ligt hög (50000—70 000 kgf/mm2), vil>
ket i förening med den jämförelsevis
låga böjhållfastheten gör hårdmetall till
ett ganska sprött material jämfört med
snabbstål. Hårdmetallverktyg böra därför
Temperatur °C
Fig. 14/2. Jämförelse mellan hårdmetall
och snabbstål. Kornen utgöras av karbid.
MATERIALLÄRA
13. ML
209
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
