Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÅRDMETALLER
Fig. 14/7. Exempel på standardplattor för skärverktyg.
nödvändiga, om hårdmetallverktygen skola
kunna fullt utnyttjas.
För grovslipning användes grövre kisel*
karbidskivor, mjukt bundna, så att slöa
korn snabbt ersättas av nya. Man behöver
en grov skålskiva för förslipning och en
finare för efterslipning. Dessutom rekom*
menderas en rak, grov kiselkarbidskiva
för snabb skrotning, en diamantskålskiva
för läppning och ev. en rak, tunn diamant*
skiva för spånbrytarslipning.
Man behöver följande slipmaskiner:
1. En maskin med en rak skiva för grov*
slipning och en skålskiva för förslipning,
med inställbara anlägg.
2. En läppmaskin med en diamantskiva.
3. En spånbrytarslipmaskin med diamant*
skiva. Evetuellt kan en specialfixtur för
spånbrytarslipning anbringas på läpp*
maskinen.
Pendlande anlägg rekommenderas! Våt*
slipning med lugnt flytande vatten!
Vid planslipning äro diamantslipskivor
bäst. Användes kiselkarbidslipskivor måste
dessa vara lösa och periferihastigheten
låg (9—12 m/sek.).
Synpunkter på konstruktion och
tillverkning av hårdmetallverktyg. Plattan. Välj
om möjligt standardplattor. Fig. 14/7 och
tab. 14:2 visa standardplattor enligt SMS*
956, kompletterade med större plattor en*
ligt Fagersta Bruks AB:s katalog.
Skaften utföras av olegerat kolstål med
0,60—0,8o % kolhalt. Klena verktyg kan
tillverkas av legerat stål eller snabbstål.
Lödningen utföres bäst med elektrolyt*
koppar och vattenfri borax. Lödtempera*
tur ca 1 150° C. Då hårdmetalls värme*
utvidgningskoefficient är endast hälften
av ståls (5 à 6 TO"6 resp. 11 • 10"6) krymper
stålhållaren vid avsvalning dubbelt så
mycket som hårdmetallplattan och spän*
ningar uppstå. En tunn platta lödd på
tunt stålverktyg kan därför böjas så att
plattan knäckes av. Koppar är det bästa
lödmetallet av denna anledning: det är
tillräckligt mjukt för att utjämna spän^
ningara något. Plattor under 15—20 mm
vålla inga svårigheter vid lödningen. För
större plattor kan lödfogen göras tjoc*
kare med ett järntrådnät, som samtidigt
armerar lödfogen.
Lödningen utföres i ässja, med acetylen*
låga eller i elektrisk högfrekvensugn.
Plattan bör skyddas mot oxidation genom
gasöverskott. Sedan kopparn smält tryc*
kes plattan till, lämpligast med en spetsig
stålkrok, och verktyget får långsamt sval*
na i kolstybb .
212
INGEN JÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
