Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Guld. Silver
framställdes guld huvudsakligen genom
smältning av vaskguld och blev därige*
nom aldrig rent.
Vanliga kvaliteter. Guldets renhetsgrad
och finhet angives för i handeln före*
kommande guldvaror vanligtvis i karat,
varav 24 motsvarar rent guld. Då större
noggrannhet kräves, anges finheten i tu*
sendelar, t. ex. 999,s/1 000.
Guld som lagras för monetärt ändamål
håller vanligen 999/1000, men då detta
guld säljes efter finguldinnehåll, som be*
stämmes efter analys, spelar finheten här
ej så stor roll.
Genom elektrolytisk raffinering erhål*
les ett mycket rent katodguld, som efter
gjutning till tackor (plantsar) har en fin*
het från 999,5—999,9. Tackornas vikt är
för Bolidenguld 12,5 kg.
Guld som används för industriellt än*
damål uppvisar en mångfald kvaliteter,
vilkas sammansättning och egenskaper
varierar, beroende på materialets använd*
ningsområde. Följande huvudkvaliteter
kan nämnas:
1. Guld för juvelerare och guldsmeds*
arbeten (smycken, ur o.d.). Med vit*
guld betecknas en legering av guld
med koppar, nickel och zink, som ut*
märkes för likhet med platina. Legè*
ringen har användning inom juvele*
rarebranschen. I vitguld kan även pal*
ladium ingå.
2. Bladguld i form av folie för beläggning
av en mångfald föremål.
3. Guld i lösningar, t. ex. guldcyanider
för förgyllning av metaller.
4. Guldfärger (kolloidala lösningar och
organiska föreningar) till förgyllning
av porslin och glas.
Tab. 16: x. Fysikaliska data för guld.
Atomvikt g/gmol 197,2
Spec. vikt (0° C) g/cm3 19,309
Spec. värme (18° C) cal/g° C 0,03i 20
Smältpunkt °C 1063
Spec. elmotstånd ohm mm2/m 2,06 • 10~2
Draghållfasthet kgf/mm2 12,2
Brinellhårdhet — 18,5
Kvalitetsfordringar vid försäljning av ar=
betade guldvaror.
Svenska kontrollhalter: 23, 20 och 18
karat. Urboetter tillverkas vanligen av 14
karats guld.
Behandlingsmetoder. Guld har utomor»
dentliga formbarhetsegenskaper och be>
arbetas lätt genom valsning, dragning etc.
till plåt, bladguld, tråd och dylikt för olika
tillverkningar. I g guld kan dragas ut till
tråd av ca 1 800 m längd. Bladguld kan
uthamras till folie av 0,oooi mm tjocklek.
Mot syre och andra luftens beståndsdelar
visar guld stor motståndskraft. Det kan
lätt smältas, lödas och hopfogas.
Litteratur: Sir T. K. Rose, W. A. New*
man. The Metallurgy of Gold; Tafel.
Lehrbuch der Metallhüttenkunde; Mine*
rals Yearbook, Bureau of Mines, Wash*
ington, USA; Gmelin*Kraut. Handbuch
der anorganischen Chemie; Ullman. En*
zyklopädie der technischen Chemie; Raub,
E. Die Edelmetalle und ihre Legierungen.
Silver
Utvinning och framställning. I gedigen
form förekommer silver ganska sparsamt
i naturen. Huvudmängden av det silver,
som produceras, härrör sig från malmer,
där silvret är bundet vid olika grundäm*
nen, framförallt svavel, antimon och ,bly
men även vid arsenik, koppar, järn, zink
samt klor, brom och jod. Utvinningsmeto*
derna äro beroende av råvarans beskaf*
fenhet.
En viktig källa för framställning av sil*
ver är blyglansen (PbS), vars silverhalt
brukar variera mellan 0,oi—0,i %. För
att skilja silver från bly användes av*
drivningsförfarandet. Metallegeringen
smältes under stark lufttillförsel och silv*
ret utvinnes som metall. På detta sätt har
MATERIALLÄRA
221
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
