Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KADMIUM
lertid kadmium kraftigare än zink. Jonen
är färglös och alltid tvåvärd.
Tab. 18:1. Fysikaliska data för kadmium.
Atomvikt g/gmol 112,41
Kristallform — hexagonal
Spec. vikt (20° C) g/cm3 8,64
Spec. värme (20—100° C) cal/g°C 0,055 9
Smältpunkt °C 320,9
Kokpunkt °C 767±2
Spec. elmotstånd
(dragen tråd)
20° C ohm mm2/m 0,076
Brinellhårdhet — 20—23
Salterna äro vanligen lättlösliga och
blott obetydligt dissocierade i vattenlös?
ning. Sulfatet är det viktigaste saltet och
kristalliseras med 8/3 mol H20 i mono?
klina kristaller.
Oxiden CdO är brun, löslig i syror men
ej i alkalier. Den bildas vid upphettning
av metallen till rödvärme i luft. Sulfiden
har en vacker gul färg och är mycket
svårlöslig i vatten.
Viktigaste användningar
1. Metallöverdrag. Ehuru dyr användes
kadmium härvid på samma sätt som
zink. Den ger täta överdrag som kan
göras tunnare och är mera korrosions?
fasta än sådana av zink. Vanligast är
galvanisk kadmiering, men även sprut?
ning förekommer.
2. Legeringar
a) lättsmälta. Woods m. fi. innehåller
kadmium såsom en oumbärlig bestånds?
del.
b) övriga. Med koppar erhålles bron?
ser av hög kvalitet med avseende på
elektriska och mekaniska egenskaper.
Silver med kadmium i stället för kop?
par blir vitare och mera duktilt.
3. I elektriska element. Viktig beståndsdel
i vissa alkaliska ackumulatorer, där den
utgör negativa polen. Westons Stån?
dardelement innehåller Cd, Cd?amal?
gam och CdS04?elektrolyt.
4. Såsom pigment. Kadmiumgult (CdS)
är ett pigment av hög kvalitet. Om
svavlet ersättes delvis med selen, erhål?
las röda pigment. I litopon (ZnS +
+ BaS04) kan zinken delvis ersättas
av kadmium, varigenom gräddgula pig?
ment erhållas.
Giftighet. Kadmiumsalter äro giftiga, var?
för kadmierade föremål ej böra användas
i hushållet.
Vid temperaturer på 450—500°C avger
smält kadmium ångor, som lätt konden?
sera till en mycket fin rök av kadmium?
oxid. Denna kan man lätt få i sig vid
vistelse nära ett smält metallbad.
Akut kadmiumförgiftning kan upp?
komma kort tid efter inandning av kad?
jpiiumrök och yttrar sig i magbesvär med
kräkningar, smärtor och blodig diarré.
Även andningsorganen kunna skadas.
Dödsfall ha förekommit.
Kronisk kadmiumförgiftning uppstår vid
långvarig inandning av små mängder rök.
Symtomen äro avmagring och trötthet.
Dessa förgiftningar undvikas genom
effektiv utsugning vid arbetsplatsen. För?
siktighet måste särskilt iakttagas vid svets?
ning av kadmierade föremål.
Litteratur: N. F. Budgen. Cadmium. Lon?
don 1924; D. M. Lidell. Handbook of
nonferrous metallurgy, s. 469, New York
1945; AIME. Metallurgy of Lead and
Zink, New York 1936; W. Gowland and
C. O. Bannister. The metallurgy of the
nonferrous metals, s. 508, London 1930;
V. Tafel. Lehrbuch der Metallhüttenkunde,
s. 283, Leipzig 1929.
226
INGEN JÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
