Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Växt och struktur
liga avverkningar. Den framtida avverk*
ningen måste på grund härav avsevärt un*
derstiga tillväxten och helst ej överstiga
40 milj. fm3.
Den skogliga produktionen kommer i
framtiden att påverkas såväl av eko*
nomiskt disponibel lämplig mark som
efterfrågan på olika sortiment. Omsätt*
ningstiden bestämmes för i övrigt lika
förhållanden av om klenare eller grövre
sortiment skola uttagas. Som det nu är
torde i de inre och övre delarna av Norr*
land samt Dalarna de grövre dimensio*
nerna återfinnas i mer oberörda områden,
medan övriga delar av landet ge klenare
dimensioner. Undantag finnas dock, sär*
skilt beträffande specialsortiment som
kraftledningsstolpar etc., vilka levereras
från vissa trakter i mellersta och södra
Sverige.
Trädets växt och vedens struktur
På ett tvärsnitt av en trädstam kunna
följande delar, räknat utifrån, iakttagas i
allmänhet även för ett obeväpnat öga:
Barken, vilken kan ha ett yttre kork*
artat skikt av döda celler och med varie*
rande tjocklek för olika trädslag, växt*
platser, höjd i stammen osv. samt ett inre
bastartat skikt, vilket innehåller levande
celler.
Trävävnaden, vilken har en yttre del,
splint, och en inre del, kärna, vilka hos
vissa träslag kunna skiljas genom olika
färg.
Märgen i trädets centrum.
Dessutom framträda på många träslag
hartsinneslutningar, radiella märgstrålar,
varierande porositet och koncentriska
ringar av ljusare och mörkare ved — års*
ringar. Mellan barken och veden fin*
nes ett tunt cellager, som endast kan
iakttagas i mikroskop, det s. k. kam*
biet, vilket ombesörjer tjocklekstillväx*
ten genom upprepad avspaltning av
celler såväl inåt veden som utåt barken.
De celler, som tillhöra det egentliga träet,
förvedas, sedan de efter avspaltningen fått
sin slutliga form. All tillväxt sker sålunda
utifrån vad veden beträffar, de inre fär*
digbildade delarna äro oförändrade un*
der trädets levnad, bortsett från kärnbild*
ningen.
Form, storlek, fördelning och
väggbeskaffenhet hos celler i olika träd uppvisa stora
skillnader. Härigenom få träslagen till
stor del sitt typiska utseende och sin
speciella struktur, vilket tydligast framträ*
der under mikroskopet.
Tjockväggiga, långsträckta och i trä*
dens längdriktning orienterade celler äro
övervägande till antalet och bilda stom*
men i trävävnaden hos lövträden. Dessa
celler äro utbildade att upptaga de me*
kaniska påkänningarna och kallas skle*
renkymceller.
S. k. kärl framträda på tvärsnittet hos
många lövträd som porer och bilda genom
träet gående, vertikala rör, genom vilka
vätsketransport sker. Kärlen samlas hos
en del lövträd särskilt talrikt i den ved,
som bildas under våren och försommaren,
medan de äro mer sparsamt förekomman*
de i höstveden. Sådana träd kallas ring*
poriga, medan de som ha kärlen jämnt
fördelade kallas ströporiga. Till de förra
höra ask, ek, alm, till de senare bok,
lönn, björk, körsbär, päron* och äppel*
träd, liksom de flesta tropiska träslag.
I kärlen ingå s. k. trakéer. Primära märg*
strålar utgå strålformigt från märgen och
sluta i kambiet. De utgöra de radiella
transportvägarna i stammen. Utom de pri*
mära märgstrålarna finnas sådana, som börja
ett stycke från märgen i yttre årsringar och
fortsätta till kambiet, sekundära märgstrå*
lar. Märgstrålarna äro synliga för blotta
ögat hos ek, rödbok, platan osv., hos
andra träslag äro de däremot mycket fina.
I märgstrålarna ingå i huvudsak paren*
kymatiska celler.
MATERIALLÄRA
229
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
