Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Krympning och svallning
led och minst i tangentiell led. Kvarter*
sågat virke torkar därför långsammare än
ytterbräderna vid genomskärning eller
fyrsågning. Skillnaden i torkningshastig*
het i dessa olika riktningar anges approxi*
mativt av förhållandena 20:2:1. Skillnaden
i torkningshastighet gör även, att man på
ädelträ måste skydda ändytorna genom
påmålning eller skor, så att avdunstningen
förhindras. Metoden att slå i krampor är
mindre god, då den icke tar hänsyn till
orsakssammanhanget utan endast skall
med våld hindra sprickbildning.
Eftersom kärn* och splintved ha samma
krympningskoefficient vid samma volym*
vikt, men splintveden normalt är lättare
än kärnveden, krymper splintveden mindre
än kärnved. Å andra sidan anpassar sig
splintved fortare till nya fuktighetstill*
stånd, och den arbetar därför skenbart
mer än kärnved.
Lagras virke i luft med en viss tempe*
ratur och relativ fuktighet, strävar fuktig*
heten i virket mot ett visst jämviktsläge,
som svarar mot den omgivande luftens
tillstånd. Allteftersom fuktigheten därvid
närmar sig jämviktsläget, uppifrån eller
Tab. 19:17. Lämpliga fuktighetshalter.
Möbler, kryssfaner etc. i hus
med värmeledning ........ 5 à 7 %
Innerdörrar, inredningar, par*
kett etc. i hus med värme*
ledning .................. 6 » 8 %
Möbler, kryssfaner etc. i hus
med kakelugnsuppvärmning 9 » 12 %
Innerdörrar, inredningar, par*
kett etc. i hus med kakel*
ugnsuppvärmning ........ 10 » 13 %
Fönster, ytterdörrar, byggnads*
virke och föremål som en*
däst delvis användas utom*
hus ...................... 12 » 15 %
Virke och föremål av trä, som
ständigt förvaras utomhus 14 » 18 %
nedifrån, erhålles något olika värden be*
roende på hysteresisverkan. Skillnaden är
dock icke av betydelse för praktiska ända*
mål. Olika träslag sträva även i stort sett
till samma jämviktsläge. Virke, som an*
vändes, måste därför ha en fuktighetshalt,
som svarar mot omgivningens förhållan*
den, i annat fall uppstå de bekanta före*
teelserna, att dörrar slå sig, lådor icke gå
att öppna, parkettgolv glesna osv. Virket
får emellertid icke vara för torrt, så att
det sväller (tab. 19:17). De krafter, som
därvid uppstå, äro mycket stora och kun*
na spränga sönder det som verkar hind*
rande på rörelsen.
Hållfasthet
Ehuru vissa speciella slag av hållfasthet
ofta förete avvikelser gäller dock som
allmän regel att hållfastheten i stort sett
är direkt proportionell mot träets volym*
vikt i absolut torrt tillstånd, dvs. samma
förhållanden som medföra stegringen i
ett träslags volymvikt höja i allmänhet
även hållfastheten.
Hållfasthetsegenskapernas förändring
vid varierande volymvikt och vattenhalt
hos virket framgår av fig. 19/7—8.
Särskilt bör observeras att träets håll*
fasthet ökar snabbt under fibermättnads*
punkten. Vid 5 procents fuktighet är håll*
fastheten för de flesta slag av påkänningar
ungefär dubbelt så stor som vid 25 pro*
cents fuktighet.
Draghållfastheten är mycket hög i stam*
vedens längdriktning men sjunker hastigt
om kraften verkar snett över fiberför*
loppet. (Fig. 19/9).
Även tryckhållfastheten är störst om
trycket sker mot tvärsnittet och minst mot
de tangentiella snitten. Förhållandet är
som ca 6:1. Skillnaden här är ej så stor
som beträffande draghållfastheten.
Växtvridenheten sänker tryckhållfasthe*
ten, i synnerhet om trycket riktas mot tvär*
MATERIALLÄRA
251
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
