Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tillverkning
sätt limmat papper säges vara hartslimmat
eller vegetabiliskt limmat. Vanligen till*
sättes ca 1—3 °/o harts och ca 2—4 %
aluminiumsulfat. — I vissa fall limmas
papper sedan det färdigställts på pappers*
maskinen med djurlim — animalisk lim*
ning. Limmet lägger sig huvudsakligen på
papperets yta och papperet säges därför
vara ytlimmat. Limmas såväl i massan med
hartslim som efteråt med animaliskt lim,
säges papperet vara dubbellimmat. Dub*
bellimning brukar numera endast använ*
das till mycket högklassiga skrivpapper.
Oorganiska fyllnadsämnen i form av
kaolin, tungspat, talk, gips etc. tillsättas
papper av olika skäl. Därigenom ernås att
papperet blir mindre genomlysande samt
bättre tryckbart, vilka båda effekter äro
särskilt påkallade hos tryckpapper. Tryck*
papper brukar därför innehålla upp till
ca 30 % oorganiska fyllnadsämnen. Till
bestrukna (kriterade) papper sättas fyll*
nadsämnen, sedan det färdigställts på pap*
persmaskinen. Papperets ena eller båda
ytor bestrykas då med en vattenuppslam*
ning av finkorniga fyllnadsämnen och
bindemedel, vanligen kasein. Det glättas
därefter, varigenom erhålles en jämn och
slät yta särskilt lämpad för finare illustra*
tionstryck.
Färgat papper erhålles genom att man
använder ett naturfärgat fibermaterial, t. ex.
oblekt trämassa, eller också genom särskild
tillsats av färgämnen. Dessa färgämnen
kunna antingen vara i vatten lösliga, or*
ganiska färgämnen eller olösliga organiska
eller oorganiska. Färgningen kan antingen
utföras i holländaren, där massan färgas
eller blandas med färger, eller också kan
det färdiga papparet färgas, varvid van*
ligen i vatten lösta färgämnen användas.
Pappersmassa.
De numera viktigaste slagen av pappers*
massa äro:
1. lump (avfall av textilfibrer som bom*
ull, lin, hampa)
2. mekanisk trämassa (slipmassa)
3. kemisk trämassa
a) sulfitmassa (sulfitcellulosa)
b) sulfatmassa (sulfatcellulosa)
c) sodamassa
4. halm* och espartomassa
5. jute, manilahampa
6. ull
7. makulatur
1. Lump var ännu under de första årtion*
dena av 1800*talet det enda fibermaterialet.
Den erhålles som avfall från textil* och
konfektionsfabriker och i form av utnötta
klädespersedlar o. d. Den undergår vid
pappersbruket en förbearbetning för om*
vandling till pappersmassa. Denna bear*
betning omfattar sortering i olika fiberslag
och kvalitet, mekanisk rengöring, byk*
ning, målning i halvtygsholländare och
blekning, varigenom lumpen omvandlas
till s. k. halvtyg. Halvtyg är lump i form
av pappersmassa.
2. Mekanisk trämassa erhålles genom fin*
fördelning av trä genom slipning, varför
denna massa även benämnes slipmassa
eller träslip.
Man kan särskilja följande huvudtyper
av slipmassa:
1. vitslip
a) kallslip
b) varmslip
2. brunslip
a) Vitslip, som har träets vanliga färg, er*
hålles då veden slipas utan annan förbe*
handling än barkning och kapning.
Kallslip bildas då veden slipas under så
kraftig vattenpågjutning att temperaturen
på vattnet icke nämnvärt stiger i slipsto*
len. Temperaturen är normalt under 30
grader C.
Varmslip får man då vattnet som på*
gjutes i slipstolen har högre temperatur,
vanligen 60—70 grader C. Varmslip utgör
numera huvudmängden av all framställd
slipmassa.
Beroende på slipstenens beskaffenhet
(skärpning), sliptemperatur, sliptryck, ve*
dens beskaffenhet och sorteringen erhålles
slipmassa av olika finlek. Fin slipmassa
har malningsgrad över 70 SR°, normal
massa 60—65 SR° och grov massa 45—
-50 SR°.
MATERIALLÄRA
259
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
