- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 5. Material. Byggnad. Värme och sanitet /
262

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PAPPERSMASSA OCH PAPPER

Fig. 20/1. Ändring av hållfasthetsegenska=
pernå hos papper med den omgivande luf=
tens relativa fuktighet i °/o av dem vid
65 °/o rel. luftfuktighet. Medeltal för ma=
skin= och tvärriktningen hos olika
pap-perssorter. 1. Av slitningskraft, 2. viknings*
hållfasthet, 3. tänjbarhet, 4. rivningshålU
fasthet.

Tjocklek, som under i övrigt lika beting?
elser är ett mått på den av massans mal?
ningstillstånd beroende tätheten hos pap?
peret.

Volymvikten beräknas ur vikten per m2
och tjockleken. Den är närmast ett mått
på papperets täthet, varvid dock bör be?
aktas att oorganiska fyllnadsämnen avse?
värt öka volymvikten utan att tätheten där?
igenom påverkas nämnvärt.

Hållfasthetsegenskaper
Av slitningskraft och av slitningslängd ut?
göra ett mått på papperets draghållfasthet.
Avslitningskraften bestämmes vanligen på
15 mm breda remsor vid 180 mm fri in?
spänningslängd. Remsor uttagas i pappe?
rets maskin? och tvärriktning. Avslitnings?
kraften anges normalt i kgf. Erhållna re?
sultat äro under i övrigt lika förhållanden
beroende på papperets vikt per m2. Avslit?
ningslängden är ett specifikt mått på av?
slitningshållfastheten. Avslitningslängden
beräknas ur avslitningskraften enligt föl?
jände formel.

Z_P-1 000
v

där L = avslitningslängden i m
P = avslitningskraften i kgf
v = vikten pr m av en 15 mm bred
remsa av papparet i g.

Tänjbarheten anger den förlängning en
jämnbred provremsa undergår då den be?
lastas till bristning. Tänjbarheten bestäm?
mes samtidigt som avslitningskraften i
papperets maskin? och tvärriktning.

Vikningshållfastheten bestämmes vanligen
i Schoppers apparat. Därtill förekomma
två andra apparater: en amerikansk MTI?
apparat och en svensk Köhler?Molins
apparat. I dessa apparater vikes en prov?
remsa, normalt 15 mm bred, först i ena
och sedan i andra riktningen under en
viss belastning tills den brister. Det antal
dubbelvikningar remsan håller innan den
brister anger papperets viknigshållfasthet.
Provremsan uttages i papperets maskin?
och tvärriktning. Vikningshållfastheten i
maskinriktningen erhålles då en provrem?
sa uttagen i maskinriktningen vikes med
veckets längdriktning i tvärriktningen av
papperet.

Enär bestämningen av vikningshållfast?
heten är ett utmattningsprov måste man
räkna med ganska stora variationer i prov?

262

INGEN JÖRSH ANDBOKEN

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:05:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/5/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free