Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Egenskaper
antal lager av papper sammanpressas sedan
de först gelatinerats med vanligen zinkklo*
ridlösning. De enskilda papperslagren för*
enas härvid med varandra, så att de icke
kunna åtskiljas. Plattor med tjocklek upp
till ca 50 mm tillverkas på detta sätt.
Urtvättning av kemikalierna ur så tjocka
plattor kräver emellertid lång tid, upp till
ca 1 år. Volymvikten hos vulkanfiber är
l,i—1,4 och draghållfastheten i papperets
maskinriktning 800—1 200 och i tvärrikt*
ningen 500—800 kgf per cm2. Genomblötes
pappen, minskas draghållfastheten till ca
hälften av densamma hos torrt material.
Papp och kartong. Bestämda gränser mel*
lan papper och kartong finnas icke. Enligt
tulltaxan ligger viktgränsen mellan papper
och kartong vid 350 g/m2. Denna gräns
ligger nog över den inom handeln brukliga,
vilken torde ligga vid 150—200 g/m2. Med
kartong betecknas en tunnare papp.
Från tillverkningssynpunkt särskiljas tre
kartongtyper.
Maskinkartong, som tillverkas i ett lager på
pappersmaskin som vanligt papper. Denna
kartongtyp tillverkas vanligen icke i vikt
över 250 g/m2. Den användes till adresslap*
par, brevkort, kortbrev, kortregister etc.
Klistrad kartong erhålles genom samman*
klistring av två eller flera pappersbanor.
Guskad kartong eller papp tillverkas van*
ligen på cylindermaskin, där olika lager
av den våta pappersbanan pressas tillsam*
mans, så att kartong eller papp av önskad
tjocklek erhålles. Guskad papp kan till*
verkas av sammanguskade lager med olika
färg eller kvalitet. Så kan t. ex. användas
ett mörkfärgat mellanskikt med ytterskikt
av vit färg och hög kvalitet.
För emballageändamål tillverkas s. k.
dubbelsidig wellpapp, som är en sorts
armerad papp tillverkad av två pappers*
skikt med ett mellanliggande skikt av kor*
rugerat papper. Denna typ har fått mycket
stor betydelse för tillverkning av kartonger.
Litteratur: Sieber: Die chemisch*techni*
schen Untersuchungs*Methoden der Zell*
stoff* und Papier*Industrie, Berlin 1943;
Korn u. Burgstaller: Papier und Zellstoff*
Prüfung, Berlin 1944; Testing Methods
recommended practices specification of the
technical association of the pulp* and
paper industri, TAPPI Standards. Tek*
niska meddelanden, Svenska Pappers* och
Cellulosaingeniörsföreningen.
Kap. 2i. Textilmaterial
Textilvaror tillverkas av fibrer, naturliga
eller konstgjorda. Dessa spinnas till garn
och garnen bearbetas till vävnader, van*
ligen genom sammanflätning av två mot
varandra vinkelräta trådsystem. Det längs*
gående trådsystemet i vävnaderna kallas
varp eller ketting och det tvärgående väft
eller inslag. Viss typ av väv, s. k. trikåväv,
tillverkas av en eiler flera trådar, vilka
bilda maskor, som binda varandra. Av en
del djurhår, t. ex. fårull och har* och
kaninhår, beredas vävliknande produkter
direkt av håren genom att de i vått till*
stånd bearbetas mekaniskt (valkas, stam*
pas), varvid de slingras tillsammans och
bilda en vävliknande filt, s.k. stampad filt.
Fibrernas ursprung och kvaliteter
För att ett fiberslag skall enbart för sig
vara användbart för textilindustrin måste
det ha en viss medellängd, minst ca 10—15
mm, hållfasthet och smidighet, varigenom
det blir möjligt att med textilindustrins
maskiner spinna fibrerna till garn.
I. Naturliga fibrer
Vegetabiliska fibrer
a) Fröhår. Bomullen är kvantitativt den
viktigaste fibern. Bomull utgöres av frö*
hår från växter, tilhörande släktet Gossy*
pium.
MATERIALLÄRA
267
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
