Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILMATERIAL
Inom handeln klassificeras bomullen
efter stapel (fiberlängd), renhet och färg.
Handelsstapeln är ett mått på medelläng*
den hos de längre fibrerna. Den bestäm*
mes genom att fibrerna i ett bomullsprov
parallelliseras för hand och lösa fiber ut*
dragas. Fiberknippet placeras därefter på
ett svart underlag och längden av huvud*
massan av fibrerna mätes. Metoden ger
ett rätt grovt mått på fiberlängden. Den
verkliga medelfiberlängden utgör i runt tal
ca 80 % av stapellängden men förhållan*
det mellan stapellängd och medelfiber*
längd är ej konstant. Renheten och färgen
bedömes genom jämförelse med standard*
prov. I Amerikas Förenta Stater ha offi*
ciella standardbestämmelser utfärdats för
bomull omfattande
1. standards för renhet (grades) och färg
hos amerikansk upland bomull,
2. standards för renhet och färg hos ame*
rikansk egyptisk bomull,
3. standards för stapellängd.
För upland bomull finnas 9 renhets*
grader:
1. Middling fair (bästa sort),
2. Strict good middling,
3. Good middling,
4. Strict middling,
5. Middling,
6. Strict löw middling,
7. Löw middling,
8. Strict good ordinary,
9. Good ordinary (sämsta sort).
Renhetsgraden bestämmes genom jäm*
förelse med »Original Official Cotton
Standards of the United States, American
upland», som tillhandahålles av United
States Departement of Agriculture.
Med hänsyn till färgen särskiljas »Blue
Stained, Gray, White, Spotted, Yellow
Tinged, Light Stained» och »Yellow
Stained».
Stapellängderna angives som under 3/4",
vidare 3/4", 13/16", 7/8", 15/16", 1",
1 1/32", 1 1/16" osv. på 1/32" när.
Av den i Egypten producerade egyp*
tiska bomullen särskiljas 7 renhetsgrader
Tab. 2i: i. Storleken av produktionen av de viktigaste fibersorterna och de huvudsakliga
produktionsländerna.
Världsproduktion per år i ton Viktigare produktionsländer och deras produktion i tusen ton
Bomull (1939) 6 190 000 USA. 2 562, Indien 908, Sovjet 880, Brasilien 464, Egypten 394
Lin ................ ca 600 000 Belgien, Irland, Holland, Ryssland
Hampa ............ ca 700 000 Ryssland 400, Italien 90, Ungern 6,4
Jute ................ ca 1 500 000 Indien
Sunnhampa ........ ca 40 000 Indien
Ramie .............. ca 26 000 Kina
Manillahampa ...... ca 160 000 Filippinerna
Sisalhampa.......... ca 230 000 Mexiko 140, Nederl. Indien 35
Nya Zeelands*lin ca 1 000 Nya Zeeland
Kapok .............. ca 25 000 Nederl. Indien 17, Britt. Indien 7
Fårull (1939) ........ ca 1 800000 Australien 446, USA. 208, Argentina 179, Nya Zeeland 149, Sydafrika 120
Mullbärssilke (1939). . ca 60 000 Japan 34, Italien 3, Kina ca 8
Konstsilke (1939) .... ca 520 000 Japan 109, USA. 149, Tyskland 74, England 54, Italien 54, Frankrike 26
Cellull (1939)....... . ca 590 000 Tyskland 200, Japan 141, Italien 86, USA. 24, England 28
268
INGEN JÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
